Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs

ألمانية. En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet itrekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling avenergigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor ochkalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara förproduktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten isystemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas ochbioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligtlitteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion avväxthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning attfordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efterrötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark.Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokaloch vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxteringått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbartsystem för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier(en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräsetgödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användningav biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastninghelt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallarsom studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende påskördetidpunkt och förbehandlingsmetod.Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används förproduktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligtgenom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att flerårigagrödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrarin mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas ombiomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kantransportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning.Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvarefter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionellodling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling avlivsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel.För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs såkrävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativthögt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor ochkalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för attenergiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetallermed det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara någotstörre jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedeltill energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam liggerdock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visaratt hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling avenergigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ettväl så bra alternativ.