Marktäckets och markfuktighetens påverkan på blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) utbredning i Jämtland | The influence of land cover and soil moisture on the distribution of garden lupine (Lupinus polyphyllus) in Jämtland

Biodiversity is the prerequisite for well-functioning ecosystem services that are crucial, like clean water and clean air. Invasive alien species (IAS) are a serious and long-term issue that is actively threatening the genetic diversity within ecosystems. In Sweden, 20 percent of 2000 alien species is estimated to be invasive or potentially invasive. One of the species that is assessed to be an IAS is garden lupine (Lupinus polyphyllus), which today is widely spread over big parts of Europe and it is established and reproducing in Sweden. The aim of the study was to find out wether the occurence of garden lupine in Jämtland (last 30 years) has an association with a certain type of land cover and soil moisture, and wether reported findings have increased over the years. This analysis was carried out by first statistically testing the association between the number of lupine observations and the reporting year. After that, a 5m-radius buffer was created around the reported species observations, to then compare the area of each class from National Land Cover Database (NMD) and SLU Soil Moisture Map within the buffer against the total area for each class within Jämtland County. The results of the study showed that the occurence of garden lupine can be associated with the type of land cover and soil moisture that is found on the place of occurence, and that the reports of occurence has increased over the years. The area of the land cover classes within the buffer was not proportional to the total area of those classes in Jämtland County. Lupine occured most commonly within land cover classes exploited land (50%; mainly "exploited land road/railway"), forest (30%), and other open land (20%). As for soil moisture, the garden lupine was only observed within two classes, and the area for these classes within the buffer was not proportional to the area of the same classes in Jämtland County. The soil moisture class with the highest percentage of reported occurence was the class "mesic-dry". These results are in agreeance with the literature describing nonnative habitats for garden lupine, however they do not reflect the facultative status it has received in native habitats. The spread of garden lupine can in other words be linked to the land cover and soil moisture that is found in the place of occurence. Future efforts that are needed are continous monitoring of garden lupine, harmonization of data through standardized inventory methods and validation of data.

Biologisk mångfald är förutsättningen för att avgörande ekosystemtjänster som rent vatten och ren luft ska fungera väl. Invasiva främmande arter (IAS) är ett allvarligt och långsiktigt problem som aktivt hotar den genetiska variationen inom ekosystem. I Sverige bedöms 20 procent av de 2000 främmande arterna vara invasiva eller potentiellt invasiva. En av de arter som klassas som IAS är blomsterlupin (Lupinus polyphyllus), vilken idag är vitt sprid över stora delar av Europa samt är bofast och reproducerande i Sverige. Syftet med studien var att ta reda på huruvida förekomst av blomsterlupin i Jämtland över 30 år har ett samband med viss typ av marktäcke och markfuktighet, samt om inrapporterade fynd har ökat med åren. Denna analys genomfördes genom att först statistiskt testa sambandet mellan inrapporteringar och rapporteringstillfälle. Därefter konstruerades en buffert med en radie på 5 meter runt inrapporterade artobservationer, för att sedan jämföra arean av respektive klass från Nationell Marktäckedata (NMD) och SLU Markfuktighetskarta inom bufferten mot den totala arean av respektive klass i hela Jämtland. Studiens resultat visade att blomsterlupinens förekomst kan associeras med vilken typ av marktäcke och markfuktighet som finns på platsen, samt att inrapporteringen av arten har ökat över åren. Arean av markatäckeklasserna inom bufferten för artobservation var inte proportionell mot den totala arean av respektive markatäckeklass i Jämtlands län. Lupin förekom vanligast inom marktäckeklasser exploaterad mark (50%; framförallt ”exploaterad mark väg/järnväg”), skog (30%) och övrig öppen mark (20%). Vad gäller markfuktighet så observerades endast blomsterlupin på två klasser, och arean för dessa klasser inom bufferten var inte proportionell mot arean för samma klasser i Jämtlands län. Markfuktighetsklassen som hade störst procentuell andel av inrapporterade fynd var klassen ”torr-frisk”. Dessa resultat överensstämmer med litteraturen som beskriver icke inhemska habitat, däremot reflekterar inte dessa resultat den fakultativa statusen som blomsterlupin har fått i dess inhemska habitat. Mina resultat visar att blomsterlupinens utbredning kan kopplas till den marktäcke och markfuktighet som finns på fyndplatsen. Framtida insatser som behövs är fortsatt övervakning av blomsterlupin, harmonisering av data genom standardiserade inventeringsmetoder och validering av data.