Vegetationsetablering i anlagda våtmarker i södra Skåne

إنجليزي. Scanian wetlands were extensively drained in the late 19th and early 20th century, with as little as 10% of historical wetlands remaining today. However, due to an increased understanding of the many important functions served by wetlands in the agricultural landscape, there’s now a strong incentive to restore these systems. In this study, 83 wetlands created as part of Kävlingeåprojektet were visited with the aim of assessing the need for maintenance. As a secondary aim, the relationship between wetland age and vegetation coverage was examined statistically in an attempt to provide an estimate for the average time required for a wetland in the region to become overgrown. 43 of the examined wetlands were estimated to be in some need of vegetation removal, though this need was usually quite minor and likely manageable by hand. 10 in- and outlets appeared to be in need of some maintenance; but only 4 of these were deemed to require more than a simple clearing by hand. Statistically significant links between age and vegetation cover were found for total shoreline vegetation cover, trees & shrubs and reed-like vegetation along the shoreline, though low r2-values means that the estimated timespans needed to achieve an overgrown status based on linear regression have a low predictive value.

السويدية. Kan vi förutsäga skånska våtmarkers igenväxningshastighet? Det kan vara svårt att underhålla våtmarker på regional nivå, inte minst eftersom det är såväl kostsamt som tidskrävande att ständigt hålla uppsikt över de våtmarker man ansvarar för. Det vore därför önskvärt att se om man kunde ge en uppskattning på hur lång tid det i snitt tar för en våtmark att växa igen till den grad att den behöver rensas. Att anlägga våtmarker i jordbrukslandskapet har blivit allt vanligare under de senaste årtiondena. Våtmarker tar upp näringsämnen som läcker ut från jordbruksmark och därmed minskas transporten av näringsämnen till sjöar och hav, vilket i sin tur medför minskad risk för algblomningar. För mycket vegetation kan skada en våtmarks näringsrenande funktion genom att blockera in- och utlopp, eller på sikt krympa dess storlek genom att dött växtmaterial höjer våtmarkens botten. Växter som inte tas bort från våtmarker kommer även på sikt att dö och förmultna, och de näringsämnen de tagit upp släpps då på nytt ut till vattnet. Det är därför viktigt att man arbetar med att förebygga dessa problem. Kontinuerlig uppsikt av ett stort antal våtmarker är dyrt och tidskrävande, och därför hade det varit önskvärt att ha en allmän uppfattning om den ungefärliga tid det tar för en våtmark att växa igen till den grad att man behöver skötselingrepp. Projektet I samband med en mer allmän inventering över vilka underhållsbehov som finns i 83 skånska våtmarker uppskattades deras igenväxning procentuellt. Genom att statistiskt koppla denna igenväxning till våtmarkernas anläggningsdatum kan man uppskatta hur lång tid det tar för regionens våtmarker att helt växa igen. Trots att samband mellan en våtmarks ålder och dess igenväxningsgrad kunde påvisas av projektets resultat så var den uppskattade tiden som krävs för total igenväxning osäker. Tendensen är dock att våtmarker utan skötselåtgärder växer igen i snabbare takt. För betade våtmarker kunde inget samband ses, troligen till följd av att de ofta var så kraftigt betade att de helt saknade kantvegetation. Dokumentering av aktuella underhållsbehov kommer att ligga till grund för underhåll av Kävlingeåprojektets våtmarker. Handledare: Christer Brönmark, biologiska institutionen och Jonas Johansson, Lunds kommun Examensarbete för masterexamen i biologi 30 hp 2015-2016 Biologiska institutionen, Lunds Universitet