Analys av tillväxt för enskilda träd efter gallring i ett blandbestånd av gran och tall, Sverige

إنجليزي. The aim of this study was to investigate the growth of individual trees and the effects of thinning in a stand of spruce and pine. This was made through tests of regression between a competition index (CI), which depended on distance and diameter of neighbouring trees, and needle mass (NM), compared to basal area growth (BA growth) and dry-weight. The data used in this study was collected over the time-period 1998 to 2003 and can be said to be continuation of the work done by Lagergren och Lindroth (2004). The thinning was performed in 1998, and ca 25% of the basal area in the thinning plot was removed. Other factors, such as strip-roads, were also investigated and were concluded to have an effect on the results given. Generally, NM was the variable that explained growth best. CI was however an almost as good indicator of growth, if trees close to the strip-roads were excluded. In the thinned stand, CI was almost as good of an indicator as NM. Even with these results, there can be certain advantages in using a CI. When thinning is preformed, the CI can adapt a new value immediately after, if it is recalculated without the thinned trees. So for a longer period of time, the CI might be the best way to explain growth. Of the results can also be said that the trees within the thinned area had a lower rate of growth compared to the reference stand during the beginning of the time-period. During the later years, the relationship was reversed and the thinned plot had a higher rate of growth. This was true for both basal area growth and the growth in dry-weight. The growth of trees always decreases somewhat after a thinning, although the effect is said to be less noticed in stands of spruce. The results in this study show that this effect is reversed and pine seems to be less sensitive with increased growth close after the thinning. The overall growth is somewhat lower than expected, compared to studies of similar stands.

السويدية. Populärvetenskaplig sammanfattning Gallring är en viktig del i det moderna skogsbruket. I Sverige har gallring skett i ca 150 år och i början av 1900-talet ökade intresset då pappersmassaindustrin tog fart. Detta ledde till ett ökat intresse för mindre träd och successivt så ökade behovet att utveckla strategier och gallringsmetodiker. I Sverige genomförs gallringar med 10-25 års intervall och man reducerar grundytan (stammens area vid brösthöjd) med ca 20-40 % per gång. Ungefär 1 % av Sveriges skogar gallras årligen och detta leder till 20 miljoner m3 gallrat virke årligen. Idag har gallring flera olika mål, dels att specifikt kunna ta bort träd som ur produktionssynpunkt ej är lämpliga, att ge skogsägaren en nödvändig inkomst innan slutavverkning och att aktivt kunna styra tillväxt och se till att få så bra kvalitet på virket som möjlig. Dessutom minskar ofta risken för skadeangrepp, då skadade eller sjuka träd kan tas bort. Syftet med denna studie var att undersöka tillväxten för enskilda träd i ett område med blandad gran- och tallskog. Detta gjordes genom tester på förhållandet mellan ett konkurrensindex (en form av avståndsviktad storleksindex) och trädens barrmassa, mot tillväxten av grundyta och trädens torrvikt. Detta gjordes genom regressionsanalyser, dvs. undersökningar där exempelvis tillväxten av grundyta jämfördes mot konkurrensindexet. Tidsperioden för studien var 1998-2003. Påverkan från andra faktorer, så som stickvägar (vägar för borttransport av virke inom den gallrade ytan) undersöktes också och visade sig ha påverkan på de resultat som gavs. Resultaten visar att barrmassa var den modell som förklarade tillväxten bäst. Konkurrensindexet var dock en nästan lika bra modell, om träden nära stickvägar exkluderas vid beräkningar. En möjlig fördel med att använda sig av ett konkurrensindex är att det omedelbart kan ändra värde efter en gallring om det räknas om utan de gallrade träden. Så även om det ger en något lägre förklaringsgrad kan modellen vara användbar. En intressant aspekt i studien var att de träd som var inom det gallrade området inte hade en högre tillväxt av grundyta under den första tiden, jämfört mot den ogallrade. Istället verkar träden omfördela sin energi på att istället bredda sina kronor. Detta fenomen skulle även kunna gälla för träd nära stickvägarna. För den senare delen av tidsperioden är dock tillväxten i det gallrade området större än den för det ogallrade. Detta tyder på en viss fördröjning i tillväxt på de variabler som undersökts. Resultaten visar på en något mindre tillväxt än de förväntade resultaten.