Hållbar utveckling i gymnasieskolan - En intervjustudie med lärare om hur de arbetar med ämnet idag, och hur de önskar arbeta framöver

إنجليزي. There are many measures that need to be taken in order to ensure a development that is sustainable. One of them is to educate for a sustainable development and increase the scientific literacy among students. This can create the requisites that are needed in order for students to become active citizens, who make informed decisions that promote a sustainable development in their everyday life. According to steering documents for the upper secondary school in Sweden, sustainable development needs to be integrated in the education. The aim of this study was to investigate how teachers in the upper secondary school interpret the concept of sustainable development, how they integrate it in their content teaching today, and how they want to do it in the future. Further, the study explored what educational material could support their work. In this study, semi-structured qualitative interviews with seven upper secondary school teachers in the subjects of natural and social science were carried out. This study shows that the interviewed teachers interpret sustainable development as a development where economic, ecologic and social sustainability depend on each other. Which of these dimensions that were given the biggest focus in the education were reflected by the teachers’ subjects. However, all teachers argued that all three dimensions were represented in their teaching. In the future, the teachers want to carry out more trans disciplinary collaborations, and integrate more practical elements in their teaching. Furthermore, it seems to be important that the complexity of issues related to sustainable development is shown, and that students are given a holistic understanding. The teachers requested an educational material that is flexible and easy to engage in their education, with clear linkage to the steering documents.

السويدية. En hållbar utveckling börjar i skolan Att vi idag står inför stora utmaningar i världen har knappast gått någon förbi. Problem som klimatförändringar, krig och fattigdom är vanligt förekommande ämnen i nyhetsflödet, och dagens utveckling är långt ifrån hållbar. Men vad kan man då göra för att vända den negativa trenden? Ett sätt är att börja i skolan. I princip all gymnasieundervisning ska genomsyras av hållbar utveckling. Det framgår av både läroplanen och ämnesplanerna för bland annat naturkunskap och samhällskunskap. Men hur gör man då det på ett bra sätt? Genom att intervjua gymnasielärare har jag undersökt hur de arbetar med hållbar utveckling i skolan idag, och hur de skulle vilja arbeta framöver. Om man ska kunna undervisa om hållbar utveckling är det viktigt att förstå vad en sådan utveckling faktiskt innebär. Många av lärarna i min studie ansåg att det handlar om hushållning av resurser, och att det ansågs finnas tre ben som en hållbar utveckling står på – ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Lärarna sa sig undervisa om hållbar utveckling genom att koppla det till sina respektive ämnen – i samhällskunskapen handlade det om till exempel ekonomi och politik, och i naturkunskapen om sådant som miljö och energi. Föga förvånande, kan man ju tycka. Samtidigt menade lärarna att de skulle vilja arbeta mer för att ge elever den helhetsbild som behövs, och då kan fler ämnesövergripande samarbeten behövas, där fler perspektiv fångas in. Samhällskunskapslärare och naturkunskapslärare skulle till exempel kunna utforma ett skolprojekt ihop. Att ta undervisningen från teori i skolbänken till att göra något praktiskt, är också något som lärarna skulle vilja. Många lärare sa dock att de har svårt att hinna med allt, och kan deras arbete underlättas hade undervisningen kunnat förbättras. Att kunna lyfta in ett färdigt material i sin undervisning hade enligt flera lärare varit till hjälp. Det hade kanske kunnat vara en kort film att inleda lektionen med, eller förslag på uppgifter som eleverna kan lösa. Framtidsfokuserade diskussionsfrågor, exempel kopplade till närmiljön och material för ämnesövergripande samarbeten var förslag som lärarna tog upp. Allra bäst hade varit ett material med tydlig koppling till ämnesplanerna. Komplexa frågor har ofta komplexa svar, och det är en av svårigheterna i undervisningen om hållbar utveckling. När det inte räcker med att lära ut att ”såhär är det, och det här är den enda lösningen”, kan lärarna istället behöva ge elever verktyg att själva bilda sig en uppfattning om vad som är rätt och fel. Sedan kan eleverna då ta välgrundade beslut i sin vardag – sådana som är gynnsamma för vår miljö, vårt samhälle och vår ekonomi. Därför börjar en hållbar utveckling i skolan.