Granens invandring i sydvästra Sverige, belyst genom pollenanalys från Skottenesjön

السويدية. Paleoekologiska studier har visat sig vara ett bra verktyg för att studera trädetablering, samt dess relation till klimatpåverkan och mänsklig påverkan. Utbredningen av Picea i Sverige under Holocen är väldokumenterad, men kunskapsluckor kring dess spridningsdynamik kvarstår. Denna studie ämnar tydliggöra Piceas etablering i en lokal i sydvästra Sverige, och därpå även bidra till kunskapsbasen om vilka de styrande faktorerna för spridning av Picea ur ett vegetationshistoriskt perspektiv är. Lokalen i sydvästra Sverige, Skottenesjön, är relativt okänd med avseende på Piceas etablering, och därmed är det intressant att studera detta närmare. Denna studie grundar sig i pollenanalys, där 11 prov med modellerad ålder har studerats. Resultaten har illustrerats i diagram med hjälp av programmet Tilia. Diagrammen har fördelats in i fyra zoner med hjälp av ett dendrogram, skapat med hjälp av en klusteranalys utförd av CONISS. En regional vegetationsrekonstruktion har utförsts med hjälp av programmet Reveals. Pollenanalysen visade att Picea inkom till lokalen 690 år f.v.t., samt att dess ankomst kan korreleras till antropogent indikativa arter. Från studien framkommer det att Piceas spridning inom den regionala skalan främst pådrivits av klimatförändringar, men att spridning inom den lokala skalan även påverkats av mänsklig aktivitet. Rekommenderade fortsatta studier för att erhålla mer koncisa resultat samt en bredare förståelse kring den antropogena påverkan, innefattar kolanalys, makrofossilanalys samt fler pollenanalyser utförda på olika lokaler inom samma område.

إنجليزي. Paleoecological studies have shown to be a good tool for studying the establishment of trees, as well as their relation to climate and human influence. The spread of Picea in Sweden during the Holocene is well documented, but knowledge gaps concerning the spread dynamics still remains. This study aims to clarify the establishment of Picea in a locality in southwestern Sweden, and thereby also contribute to the knowledge base of which the governing factors for the spreading of Picea from a vegetational perspective are. The locality in southwestern Sweden, Skottenesjön, is relatively unknown with regards to the establishment of Picea, and it is therefore interesting to study Picea’s establishment more closely. This study is based on pollen analysis, where 11 samples with modeled age have been studied. The results are illustrated in diagrams created in the program Tilia. The diagrams were divided into four zones using a dendrogram, created using a cluster analysis performed by CONISS. A regional vegetation reconstruction was performed using the program Reveals. The pollen analysis showed that Picea arrived at the premises 690 years B.P, and that its arrival can be correlated to anthropogenic indicative species. From this study, it appears that Picea’s spread within the regional scale is mainly driven by climate change, but that spreading within the local scale also is affected by human activity. Recommended continued studies to obtain more concise results and a broader understanding of the anthropogenic impact, include carbon analysis, macro-fossil analysis and more pollen analyzes performed on different premises in the same area.

السويدية. Spegling av forna skogar genom analys av sjösediment Granen ses idag som en självklar medlem i de svenska skogarna, en så har det inte alltid varit. Tvärtom, granen är ett relativt ungt tillskott i vår vegetation som hastigt spridit sig till att bli ett av de vanligaste träden i stort sett hela landet. Men hur har granen egentligen lyckats etablera sig så bra i landet? Kan spridningen samt etableringen av granen kopplas till mänsklig aktivitet eller klimatförändringar? Sökandet på granens historia leder oss till en sjö i Västra Götaland strax utanför Vänersborg - Skottenesjön. Skottenesjön likt många andra sjöar fungerar som en retrospektiv blick för den forna vegetationen i området. Genom att plocka upp gamla sediment ur sjön i form av borrkärnor kan man studera fossila pollen som ligger bevarade från forntida vegetationer som pollinerade sin omgivning likt nutida växter gör idag. I just sjöar och andra våtmarker ökar förmågan för dessa pollen att bevaras, då de är syrefattiga miljöer där pollen snabbt kan bli övertäckta av sediment eller torv, vilket förhindrar pollenkornen från att brytas ned. Pollen från dessa platser kan vara upp till hundratusentals år gamla, så genom att studera dessa pollen i en process som kallas pollenanalys, kan man få en inblick i de forntida skogarna som beklädde landet. I Skottenesjön har jag utfört en pollenanalys för att ta reda på just när granen invandrade i området. Likt många andra arter har även granen specifika ekologiska förutsättningen som styr var samt hur snabbt den kan spridas. Till exempel trivs granen främst i områden med vintrar som uppnår minusgrader, därav finner vi främst gran växandes på nordliga breddgrader. Gran är även en art som enkelt kan bli dominerande i områden med öppna landskap såsom skogsdungar som kan uppstå från viss typ av skogsbruk, och även kulturella landskap – betesmarker och ängar. På grund av dessa förutsättningar blir det tydligt att människans roll i modifieringen av landskapet spelar en stor roll för hur och var granen sprids. I dagsläget odlas även granskogen som monokultur, det vill säga att man planterar skogar som endast består av gran. Detta faktum kan kanske ge oss en viktig insikt i relation till dagens läge när stora skogsbränder breder ut sig i landet. Från vetenskapligt håll hävdas att just blandningen av lövskog och granskog skulle minska sannolikheten för skogsbränder, men ekonomiska intressen strävar likväl mot monokultur. Att granen etablerades i Skotteneområdet år 690 före vår tideräkning framkommer av denna studie. Den kanske viktigaste frågan kvarstår emellertid, hur mänsklig påverkan inverkat på granens naturliga utbredning.