Lokalt klimatarbete med ett konsumtionsbaserat perspektiv

إنجليزي. Local governments (LG) have been given a key role in the work of reducing greenhouse gas (GHG) emissions. To find the local drivers of GHG emission LG can develop an inventory that accounts for all the emissions associated with the municipality. A fundamental difference concerns whether the inventory accounts for the emissions that occur within the geographical boundaries or if emissions from goods and services produced outside but consumed inside are included. It is argued that responsibility for the emission should fall on the final consumer since pressure on environmental ecosystems is a consequence of unsustainable practices in developed and affluent countries. The aim of this study is to examine why and how LG can mitigate GHG emissions caused by consumption of goods and services within the geographical boundaries. Semi-structured interviews were performed with three Swedish municipalities (Helsingborg, Göteborg, Umeå). The LG regard justice and completeness of the emissions as main arguments to why they include consumption-based emissions. Local inventories are still developing but can be performed variously. Umeå and Göteborg have performed a local consumption-based emissions inventory, LG can also use national statistics developed by the Swedish Environmental Protection Agency. Measures to undertake emission reduction were performed mainly by deploying self-governing and enabling approaches. For example, lowering emissions from public procurement, information campaigns and facilitating for sharing economy-initiatives. Main obstacles were identified as difficulties performing a local inventory mainly due to lack of local information and its inherent complexity, and the lack of agency over residents consumption behavior and choice of lifestyle.

السويدية. Vilken roll har kommuner i arbetet med att minska konsumtionsbaserade utsläpp? Beroende på vilket utsläppsperspektiv som tillämpas kan ett lands eller kommuns utsläpp av växthusgaser antingen minska eller öka. Det traditionella produktionsbaserade perspektivet räknar direkta utsläpp som sker inom det geografiska området. Det alternativa konsumtionsbaserade perspektivet inkluderar utsläpp som sker till följd av konsumtion av varor och tjänster inom området men oavsett var i världen utsläppen sker. Röster höjs för att ansvaret för utsläpp bör läggas på slutkonsumenten då det är till följd av vårt konsumtionsbeteende och val av livsstil i utvecklade- och välfärdsländer som orsakar en ohållbar belastning på miljö och ekosystem. När ett inventeringsområde skiftar från ett produktionsperspektiv till ett konsumtionsperspektiv målas kartan över utsläppen om. Nya områden tillkommer, så som utsläpp från kommunens inköp, byggnaders material, invånarnas semesterresor samt utsläpp som uppstått vid produktionen av kläder, skor och livsmedel vilket i sin tur kräver nya typer av åtgärder för att påverka. Den här studien undersöker Helsingborg stad, Göteborg stad och Umeå kommun som alla valt att inkludera konsumtionsbaserade utsläpp som ett komplement i sitt klimatarbete. Studien fokuserar på varför, hur och vilken typ av åtgärder arbetet leder till. Resultatet visar att kommunernas främsta argument att arbeta med konsumtionsbaserade utsläpp är att de anser att det är rättvist och att de vill ta ansvar för alla utsläpp organisationen och invånarna ger upphov till. De främsta svårigheterna med arbetet är att utföra mätningar för lokala konsumtionsbaserade utsläpp och att kommunen inte har någon möjlighet att påverka invånarnas konsumtion. Trots svårigheter har kommunerna tagit sig vidare i arbetet med både lika och olika metoder. Arbetet med att utveckla metoder för att mäta lokala utsläpp från konsumtion av varor och livsmedel är under utveckling. Undersökta kommunerna har gått till väga på olika sätt och sker ofta i samarbete med ett forskningsinstitut. Umeå och Göteborg har lyckats utföra lokala beräkningar med olika metoder. Studien visar även att det inte är nödvändigt att göra egna lokala beräkningar för att arbeta med konsumtionsbaserade utsläpp. Att utgå från nationell statistik kan räcka, i alla fall till en början. Bristen på rådighet till trots har kommunerna i undersökningen identifierat en viktig roll i arbetet med konsumtionsbaserade utsläpp. De flesta åtgärderna kommunerna har infört är inom den egna organisationen som främst syftar till att minska klimatpåverkan från inköp av varor, livsmedel och byggmaterial. Deras möjlighet att påverka andra aktörer, så som invånare och företag, sker främst genom att möjliggöra aktiviteter och tillfällen för andra att agera, till exempel genom att stötta initiativ, möjliggöra för återbruk, delningsekonomi och erbjuda rådgivning. Kommunens roll som inspiratörer och testpiloter när det kommer till att pröva nya klimatsmarta metoder, modeller och material är av stor betydelse för att nya idéer ska kunna utvecklas och brukas av andra. Vägen fram för arbetet är samverkan mellan olika aktörer i samhället både inom och utanför kommunen för att öka rådigheten och sprida informationen längre.