To bee or not to bee - an evaluation of management strategies to promote pollinators in private gardens

إنجليزي. Urbanisation has an increasingly negative effect on wild bees and other pollinating insects because it results in land-use change and habitat-loss, leading to population declines. We rely on ecosystem services that bees provide and must ensure their survival. Private gardens constitute a substantial part of green spaces in cities, making them important foraging habitats for pollinators. In 2018 The Swedish Society for Nature Conservation (SSNC) started a nationwide project to engage the Swedish public in helping bees by using different garden management strategies to create “bee-friendly” plantations or meadows. This study aims to evaluate the success of such “bee-friendly” plantations and meadows in terms of pollinator visitations and the project participants’ experiences by analysing citizen survey data from the SSNC project. A literature study and a statistical analysis of survey data were carried out. The results showed that survey respondents’ perceived success of meadows or plantations was related to the amount of insects observed. For plantations, perceived success was also related to the age of the plantation and the environment in which it was planted. Older plantations, and plantations implemented in natural environments were perceived as more successful. However, most respondents implemented their strategies in urban or rural gardens, indicating that these spaces are important for providing pollinator habitats in built areas. The literature study validated that meadow implementation through mowing lawns less often and planting “bee-friendly” flowers is beneficial for wild bees. Further, the literature study validated that the flowers that participants observed as best in terms of blooming, are good choices for helping bees and other pollinators. Finally, some suggestions for improving the SSNC project and the survey questions are given.

السويدية. Rädda bina! Planteringar och anlagda ängar; funkar de? I takt med att befolkningsmängden i världen ökar, växer våra städer, vilket leder till att naturliga habitat för växter och djur minskar. Vi människor förlitar oss på den naturliga miljön för att överleva. Exempelvis måste våra grödor pollineras. En viktig pollinationsgrupp är insekter. Bin, humlor, blomflugor och fjärilar är viktiga insektspollinatörer som hotas av våra växande städer. Grönområden i och runt städer är av yttersta vikt för att säkerställa pollinerande insekters överlevnad, vilket i sin tur krävs för att vi ska kunna odla mat till oss själva. Parker och andra allmänna grönområden räcker inte till för att hjälpa bin i stadsmiljöer. Bina behöver gynnas av jämt spridda eller sammanhängande grönområden. Privata trädgårdar har stor potential att gynna bin i städer om rätt åtgärder och rätt blommor används. Hur kan man sköta sin trädgård i staden på bästa sätt för att gynna bin? Naturskyddsföreningen har tagit fram ett projekt som heter Rädda bina! som inkluderar privatpersoner och deras trädgårdar i en insats som avser hjälpa bina överleva. Genom att vara med i projektet vidtar privatpersoner olika åtgärder i sina trädgårdar för att gynna bin och andra insekter, men denna studie fokuserar på åtgärderna att plantera ”bivänliga” blommor i krukor eller rabatt, eller att plantera ”bivänliga” ängar. Studien är uppdelad i två delar; en litteraturundersökning och en analys av enkätdata som deltagare i Rädda bina! har fått medverka i. I litteraturundersökningen har resultat från olika rapporter sammanställts för att få en bredare förståelse för om de blomsorter och trädgårdsåtgärder har visat sig vara bra för bin i andra sammanhang. Dessa resultat har sedan jämförts med resultaten från enkäterna för att kunna fastställa om ”bivänliga” planteringar och ängar faktiskt hjälper bin som man hoppas på att de gör. Resultaten visar att när fler insekter var närvarande i planteringarna eller ängarna påverkade detta hur lyckad deltagarna tyckte att åtgärden var. Fler insekter i åtgärden ledde till att den uppfattades som mer lyckad. När det gällde planteringarna påverkade även åldern på planteringen och i vilken typ av miljö den fanns i (mer lantlig eller mer i städer) hur lyckad deltagarna upplevde att den var. Äldre planteringar upplevdes mer lyckade. Litteraturundersökningen bekräftade att de blommor som uppfattades blomma bäst av deltagarna var bra blommor för bin. Trädgårdsåtgärder som gynnar bin som nämndes flest gånger i litteraturen var att plantera en stor variation av blommor för att gynna olika biarter med olika preferenser, och att sluta klippa gräset lika ofta för att få ängsområden. Detta bekräftar att de åtgärder som Naturskyddsföreningen uppmanat privatpersoner att använda är bra för bin. Trots detta betyder det inte att andra åtgärder som tas upp i litteratur inte är bra för bin, snarare att mer kunskap krävs för att styrka andra metoder. Slutligen kan det konstateras att de blommor som privatpersoner tycker har fungerat bäst i deras planteringar eller ängar har visat sig vara bra blommor för bin. Dessutom har åtgärderna uppfattats som lyckade när det kommer till att hjälpa bin och andra insekter. Båda dessa punkter har bekräftats av litteraturen.