Workshop om ljud vid Skogskyrkogården 2-3 november 2015

På senare år har intresset för ljudplanering ökat och blivit mer helhetsinriktat (jmfr. Brown 2012). Där man tidigare planerat med utgångspunkt i buller och/eller ljudnivåer, betonas nu allt oftare själva upplevelsen av ljud. Potentiella kvaliteter hos ljud lyfts fram, samtidigt som hänsyn till buller finns kvar som en central del. Man brukar tala om ljudlandskap (Schafer 1994 [1977]; ISO 2014). Ljudlandskapsrörelsen rymmer mycket potential, men eftersom den är relativt ny finns en hel del frågetecken som behöver redas ut och forskning som behöver genomföras. Detta utgjorde bakgrunden till den workshop som genomfördes den 2-3 november på Skogskyrkogården.Workshopen ingick som en förstudie i det Vinnovafinansierade forskningsprojektet "Stadens hållbara ljudrum", med SLU Alnarp som koordinerande part. I forskningsprojektet undersöks hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning. Projektet fokuserar initialt på begravningsplatser, där en konflikt mellan platsens krav på rofylldhet och omgivningens ljudnivåer är vanlig. En viktig del i projektet är att utveckla lösningar och verktyg för ljudplanering.Världsarvet Skogskyrkogården är en berömd anläggning som rymmer många arkitektoniska kvaliteter, samtidigt som ljudmiljön är problematisk med buller från Nynäsvägen och Tyresövägen. Stockholm stad och kyrkogårdsförvaltningen utreder för tillfället möjligheterna att minska effekten av bullret på olika sätt. Workshopens upplägg i korthet.De två dagarna på Skogskyrkogården utgjorde en förstudie tänkt som utgångspunkt för fortsatt arbete i projektets fas två. I workshopen deltog människor som på ett eller annat sätt har kunskap om antingen ljudmiljöfrågor och/eller kyrkogårdsmiljöer.Dagarna delades upp i tre delmoment; WI, WII och WIII. WI handlade om att utveckla förståelsen avden befintliga situationen, samt utveckla språket och kommunikationen om ljud genom att begreppsliggöra dem. I WII togs förslag på förbättringar av ljudmiljön fram och i WIII testades en lösning i praktiken.Workshoparbetet visade på komplexiteten att arbeta med ljudfrågor, vilket kanske särskilt framkom i den sista, konkretiserande delen; arbetet med högtalare. I denna del bekräftades de svårigheter, detaljer och små avvägningar som lyckad ljudmaskering är förknippat med.En viktig aspekt som var återkommande under dagarna som helhet var betydelsen av ljudets samspel med andra (särskilt visuella) aspekter. Detta blev kanske särskilt påtagligt på en sådan plats som Skogskyrkogården, där det finns starka visuella kvaliteter att ta hänsyn till.Behovet av att ta fram verktyg som kan verka understödjande för att arbeta med ljudfrågor var en annan aspekt som lyftes fram under dagarna. Här finns en stor utmaning, då verktygen bör vara enkla och överskådliga, samtidigt som de komplexiteter som arbete med ljud kräver måste inkorporeras på lämpligt sätt.