Dokumentation av ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige 2003-2006

En omfattande studie för att jämföra ekologisk odling och mjölkproduktion med konventionell, genomfördes på Öjebyns försöksstation, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, under åren 1990-2001. Resultaten från Öjebynprojektet visar på mycket goda ekologiska produktionsresultat. Det råder dock tvivel om forskningsresultaten kan omsättas på kommersiella gårdar. Syftet med den här studien är att jämföra resultaten från den ekologiska produktionen i Öjebynprojektet med kommersiella jordbrukares resultat och på så sätt finna de ”flaskhalsar” och svårigheter som lantbrukare ställs inför vid ekologisk mjölkproduktion i norra Sverige. Sex ekologiska gårdar i norra Sverige deltog i dokumentationsprojektet som pågick under fyra år, 2003-2006. Gårdarna hade i genomsnitt 37 kor och en odlad areal på 78 ha. Under projektet samlades gårdsdata rörande besättningsresultat, utfodring, tillväxt på ungdjur, skördenivåer och vallarnas botaniska sammansättning. Även markkarteringar, växtnäringsbalanser, foderstatskontroller och foderanalyser har dokumenterats. Väderstatistik hämtades från SMHI. En enkel kalkyl upprättades för att jämföra det ekonomiska resultatet i den ekologiska vallodlingen mellan dokumentationsprojektet och Öjebynprojektet. Lantbrukarna fick också svara på ett antal frågor om framtiden som ekologiska producenter. Den genomsnittliga avkastningen på vall I-III var 4250 kg ts/ha. Skördenivåerna på äldre vallar var lägre, i genomsnitt 3085 kg ts/ha. Insåningsgrödans medelavkastning va 3187 kg ts/ha. Avkastningarna var betydligt lägre än vad som uppmättes i den ekologiska växtodlingen under Öjebynprojektet. Andelen baljväxter i vallarna sjönk med ökad vallålder, genomsnittet låg på 24 procent. Ogräsandelen var i medeltal 16 procent. De ekologiska vallarna i Öjebynprojektet hade en högre baljväxtandel och en lägre andel ogräs. Växtnäringsbalanserna visar att gårdarna i genomsnitt hade ett överskott av näringsämnen på 77 kg N/ha, 4 kg P/ha och 14 kg K/ha. Detta överskott var högre än vad som observerades för det ekologiska produktionssystemet i Öjebynprojektet. Medelavkastningen låg på 8845 kg ECM/ko/år vilket var högre än den genomsnittliga ekologiska mjölkavkastningen under Öjebynprojektet. Genomförda foderstatskontroller på gårdarna visar att den utfodrade mängden grovfoder var större än uppgifterna i IndividRAM. Tillväxten på ungdjuren var i genomsnitt 590 g/dag under stallperioden och 648 g/dag under betesperioden. Kalkylen för beräkning av priset på ensilage visar att den högre avkastningen på Öjebyns ekologiska vallar ledde till en lägre produktionskostnad, 0,67 kr/kg TS jämfört med 0,93 kr/kg TS för projektgårdarna. Resultaten från detta dokumentationsprojekt visar att det finns en relativt stor förbättringspotential i växtodlingen på de studerade gårdarna. Den högre andelen ogräs och den lägre andelen klöver har troligen bidragit till de betydligt lägre avkastningsnivåerna på projektgårdarnas vallar, jämfört med Öjebynprojektets ekologiska vallar. Den högre ogräsandelen kan vara kopplad till val av insåningsgröda, vilken har skiljt sig åt mellan Öjebynprojektet och de studerade gårdarna. En intensivare vallodling där en växtföljd med kortliggande vallar tillämpas förbättrar chanserna att öka hektarskörden och på så sätt producera ett billigare grovfoder.