We are not idealists: A qualitative case study on the role of residents’ climate change concerns in rural mobility practices

English. Citizens concerned about climate change could represent a potential for changes in everyday travel behaviour in a less carbon intensive way, or even put public pressure on governmental decisions to mitigate climate change emissions from the transport sector. Situated in the context of rural residents’ everyday life in Denmark, this study explores how the role of climate change concerns within residents’ everyday travel practices might be understood. The study draws upon 6 in-depth interviews with residents living in two rural villages in Northern Denmark. The findings highlight a concern among the residents that does not translate significantly into changed travel behaviour. I draw on the work of Kari Marie Norgaard to explain how the residents’ arguments for this represent cultural tools available to them and provide legitimising strategies for their behaviour. Combined with a social practice analysis of the residents’ prevalent mobility practices (car driving, public transport and cycling), the study concludes that the role of climate change concerns in the everyday mobility practices has several aspects. These can have negative, positive or neutral impacts on the actual mobility practices, such as a strengthened identity marker on utility cycling that framed the practice as unattainable, or a positively reinforcing role in sustaining low carbon practices. The study also proposes potentially positive roles for concerns, and subsequently points to the need for more knowledge on preconditions to low carbon mobility practices in rural areas, and social scientific understanding of the tensions between travel behaviour as either a private or political issue.

Swedish. Påverkar det vort transportval när vi bekymrar oss om klimatet? När vanliga människor oroar sig om klimatförändringen har det betydning för hur dom uppfattar sin transport i vardagen. Klimatbekymringen spelar i denna studie ingen avgörande roll för om folk väljer bil, bus eller cykel. Men ändå påverkas t. ex. synen på olika transportformer och känslan för vad som är ett individuellt ansvar. Klimatbekymringen har både negativa och positiva effekter på transporten i vardagen. Vanliga människor spelar en vigtig roll i att minska klimatpåverkanen från transporten. Dels genom att dom själva kan minska klimatpåverkan från egen transport, men också - i demokratiske länder - genom att lägga press på politiska beslut inom området. Ofta finns det ingen stark koppling mellan att folk oroar sig för klimatet och att dom ändrar transportval på grund av detta. Och när man bor på landet är det ännu svårare att ha realistiska alternativer till bilen. Hur kan man då förstå och eventuellt påverka detta? I denna studie har vanliga människor som bor på landet i Danmark intervjuats om detta. Resultaten visar att dom oroar sig för klimatet och tar hänsyn genom mindre åtgärder, t. ex. genom att äta klimatsmart. Bilen var det avsevärt mest bekväma transportval i deras område och till deras upptagna vardag, men dom var frustrerade över att andra transport¬möjligheter var svåra att välja. Detta gjorde att klimatbekymringen fick dom att vara mer frustrerade eller resignerade över att landområderna i Danmark, inklusive cykelbanor och busavgångar, inte blev tillräckligt prioriterade. Det ledde också till att när någon cyklade till jobbet, blev det uppfattad som särskilt idealistiskt och därför starkt kopplad till en identitet som ingen i studien hadde lust att ha. Klimatbekymringen hade dock en förstärkande roll på dom som transporterade sig mer hållbart. Det gav en individuel vinst för cyklisten, men också en social gemenskapsfaktor för dom som samåkte, för att dom då kände mindre hjälplöshet gentemot klimatförändringen. Det att åka bil blir försvarat av individen utifrån olika argumenter. Studien förklarar m.h.a. sociologisk teori hur de argumenter bl.a. är kopplade till kulturella uppfattningar av transport och klimat. Oftast är klimatbekymringen inte något man talar med andra om, bl.a. för att det känns som ett privat val hur man transporterar sig. Studien föreslår därför att det bör komma en ändring i vad som anses privat och vad som anses som politiskt. Om klimatbekymringen blir kopplad till större samhällsstrukturer kan den ha en stark effekt, för frustrationerna fanns redan hos deltagarna i studien. Det föreslås också att förutsättningarna för hållbar transport på landet stärks. Detta gäller inte bara infrastruktur, men också att positiva betydningar och förutsättningar för att ha kompetens till hållbara transportformer finns tillgängligt. T. ex. digitala kompetenser för att åka bus eller ekonomiska förmåga att köpa elcykel.