The spread of invasive alien species Garden lupine (Lupinus polyphyllus Lindl.) in Swedish road verges - a double-folded threat to species diversity? | Spridningen av den invasiva arten blomsterlupin (Lupinus polyphyllus Lindl.) i svenska vägkanter - ett dubbelt hot mot biologisk mångfald?

Invasive alien species are a rising threat to biodiversity. Natural and semi-natural grasslands are habitats holding high diversity for many groups of organisms and have seen heavy decline in Europe during the last two centuries. Road verges have the capacity to hold high biodiversity of vascular plants typically found in grassland habitats but are also vectors for spreading and harboring invasive alien species like the Garden lupine (Lupinus polyphyllus Lindley). L. polyphyllus is an expansive nitrogen-fixing legume that establishes in open and nutrient-poor habitats prone to harbor species with lower competitive abilities and low demands for nitrogen. Based on surveys performed in species-rich road verges located in the southwestern part of central Sweden, species richness and diversity of vascular plants were compared between plots without L. polyphyllus and plots dominated by L. polyphyllus. Surveyed species were classified into four functional groups (very poor competitors, poor competitors, moderate competitors and strong competitors) based on their relation to nitrogen and overall competitive ability. For the analysis, very poor and poor competitors were combined into one group called ‘poor competitors’. The study aimed to determine if species with different relations to nitrogen and ability to compete are affected differently by the presence of L. polyphyllus. Strong competitors made up only about 20% of the total species richness and almost half of the species in this group were graminoids. The other functional groups contained a larger ratio of forbs to graminoids. Poor competitors and moderate competitors had significantly lower species richness and diversity in plots dominated by L. polyphyllus, while strong competitors were unaffected by the presence of the invasive. This confirmed that species with strong competitive abilities are less affected by L. polyphyllus. The results suggests that plant communities will be shifting towards more homogenous communities with a higher proportion of graminoids following the invasion of L. polyphyllus. The spread of Garden lupine therefore counteracts the value of road verges as tools for grassland conservation. Considering the species composition in and around species-rich road verges threatened by invasion of L. polyphyllus is an important part of prioritizing conservation and restoration projects.

Invasiva främmande arter är ett ökande hot mot biologisk mångfald. Naturliga och traditionella gräsmarker är habitat kopplade till hög biodiversitet för flera organismgrupper och är miljöer som sett kraftig nedgång i Europa de senaste århundradena. Vägkanter har kapacitet att hysa hög mångfald typisk för gräsmarker men är också områden som möjliggör spridning och etablering av invasiva främmande arter som blomsterlupinen (Lupinus polyphyllus Lindley). L. polyphyllus är en expansiv kvävefixerande ärtväxt som föredrar öppna och relativt näringsfattiga miljöer. Samma typ av habitat föredras av många kärlväxter med svagare konkurrenskraft och låga krav på kvävemängd. Baserat på data från inventeringar gjorda i artrika vägkanter belägna i sydvästra delen av centrala Sverige jämfördes kärlväxters artantal och mångfald mellan rutor utan L. polyphyllus och rutor dominerade av L. polyphyllus. De inventerade arterna kategoriserades i fyra funktionella grupper (väldigt svaga konkurrenter, svaga konkurrenter, måttliga konkurrenter och starka konkurrenter) utefter deras allmänna konkurrenskraftighet och relation till kväve. Väldigt svaga och svaga konkurrenter slogs samman i analysen till en gemensam grupp kallad ”svaga konkurrenter”. Studien ämnade att undersöka om arter som skiljer sig i konkurrenskraft och relation till kväve påverkas annorlunda vid närvaro av L. polyphyllus. Gruppen starka konkurrenter huserade endast 20% av arterna och nästan hälften av arterna i gruppen var graminider (gräs och gräsliknande växter).  De övriga grupperna hade en större andel andra örter jämfört med graminider. Svaga och måttliga konkurrenter hade signifikant lägre artantal och artmångfald i rutor dominerade av blomsterlupin, medan starka konkurrenter inte skiljde sig mellan rutor med och utan invasiven. Det bekräftar att konkurrenskraftiga arter är mindre påverkade av förekomsten av L. polyphyllus. Resultaten pekar mot att växtsamhällen kommer skifta mot att bli mer homogena och med en högre andel graminider som följd av L. polyphyllus invasion. Spridningen av blomsterlupin motarbetar därför artrika vägkanters möjlighet att agera som verktyg för bevaring av biologisk mångfald kopplad till gräsmarker. Att ta hänsyn till artsammansättningen i och runt artrika vägkanter som hotas av blomsterlupinens spridning är en viktig del vid prioriteringar kring restaurerings- och bevaringsåtgärder.