Rödlistade arter i Sverige 2020

Rödlistade arter i Sverige 2020 är en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom landets gränser. Den listar arter som har en osäker framtid på grund av minskande eller mycket små populationer. Rödlistan kan betraktas som en barometer för arternas tillstånd. Den kan vara till hjälp vid identifiering och prioritering av naturvårdssatsningar, och på så sätt bidra med kunskap för att nå uppsatta mål för biologisk mångfald.Rödlistans kriterier fokuserar på förändringar som sker just nu, förväntas ske inom den närmaste framtiden eller som skett under de senaste 10–20 åren, för långlivade organismer upp till 100 år. Rödlistan fångar inte upp mindre eller långsamma förändringar som skett under längre tid, såvida de inte resulterat i att populationerna blivit små och kraftigt fragmenterade. Bedömning av rödlistestatus görs bara för arter som invandrat naturligt i Sverige eller kommit hit med hjälp av människan och sedan naturaliserats före år 1800. Både vanliga och ovanliga arter som minskar kan vara rödlistade.Bedömningarna för rödlistan görs av artansvariga vid SLU Artdatabanken, tillsammans med mer än 100 ledamöter fördelade på 14 expertkommittéer. Dataunderlag hämtas från databaser, forskningsresultat, miljöövervakning- och uppföljning samt från bedömningar gjorda av experter ofta med stöd av offentlig statistik. Det handlar om populationsstorlek, eventuell minskningstakt, geografisk utbredning, grad av fragmentering och fluktuation. Baserat på IUCN:s kriterier bedöms rödlistekategori som motiveras i en förklarande dokumentationstext för varje art. För vissa arter, till exempel många fåglar, däggdjur, fiskar och kärlväxter, finns siffror för populationsstorlek och minskning. För många andra arter bedöms tillstånd och trender indirekt med hjälp av information om arternas ekologi, i vilka livsmiljöer de finns och hur kvaliteten och mängden av dessa har utvecklats över tid. Arter och artgrupper med alltför knapphändig information bedöms inte.Rödlista 2020 är den femte samlade rödlistan för Sveriges djur, svampar och växter. Den första publicerades 2000. Sverige har sedan dess reviderat och publicerat en rödlista vart femte år. Den allra första svenska listan över hotade arter (ryggradsdjur) publicerades 1975 och böckerna om flora- och faunavård i jord- och skogsbruket kom i början av 1980-talet. Sverige har således 45 års erfarenhet av att beskriva tillstånd och trender för landets arter, baserade på kontinuerlig insamling och bearbetning av uppgifter om arternas populationer, livsmiljöer och påverkansfaktorer. Våra grannländer Danmark, Finland och Norge tar fram uppdaterade rödlistor inom ungefär samma tidsfönster som Sverige, vilket öppnar för utbyte av erfarenheter och information. Dessa rödlistor är tillsammans med andra regionala och globala rödlistor till hjälp för naturvårdsprioriteringar där arternas status i vår omvärld beaktas.Du håller nu i 2020 års rödlista för Sveriges djur, svampar och växter. Från och med den 22 april 2020 ersätter denna rödlista den tidigare från 2015. Precis som 2015 trycks rödlistan i fickformat med en tillhörande, men fristående, analysrapport. Båda kan laddas ned på SLU Artdatabankens webbplats www.artdatabanken.se och på webbapplikationen artfakta.se/naturvard finns bland annat en dokumentationstext för varje art som förklarar varför arten är rödlistad.