Utveckling av ängs- och betesmarker ur lantbrukarens perspektiv - En intervjustudie i Örkelljunga kommun

Inglés. Meadows and pastures are one of the most species-rich habitats in Europe and Sweden. These ecosystems are dependent on ongoing care to keep their biological and cultural values alive. Farmers who manages meadows and pastures under certain conditions receive financial compensation from the EU. The politically formulated objectives of nature conservation, cultural heritage and biodiversity will, according to the Swedish nature conservation association, not be accomplished without the meadows and pastures. This study reports on farmers' experiences and opinions about meadows and pastures in Örkelljunga municipality. Eight farmers were interviewed in their home using semi-structured interviews. The factors that affect the preservation of meadows and pastures on the basis of the interviewed farmers' perspective are: natural conditions, personal and cultural values, societal changes, profitability, the financial compensation for farmers, rules and controls. The study also shows that the majority of the visited farms have an uncertain future. This means that the meadows and pastures are in danger of not being managed in the future. The overall trend tells us that farms, farmers and grazing animals decrease in Sweden which leads to a reduction of meadows and pastures.

Sueco. Att ängs – och betesmarker ger ett öppet landskap och är trevliga att ströva i är ett av skälen till att bevara dessa marker. Att ängs- och betesmarker är nödvändiga för en stor mängd växter och djur är kanske ännu viktigare. Markerna är trots allt bland de artrikaste landytorna vi har idag. På en äng kan det finnas upp till 50 olika växtarter på bara 1 kvadratmeter och man jämför ibland dessa marker med mångfalden i tropiska regnskogar. Ängs och betesmarker har en lång historisk bakgrund och har därmed inte bara biologiska värden utan också en del kulturella värden. De politiskt formulerade målen för naturvård, kulturmiljövård och biologisk mångfald kommer, enligt Sveriges naturskyddsförening, inte kunna uppnås om inte dessa marker får den skötsel som behövs för att hålla dem i liv. Lantbrukarna och deras familjer är genom djurhållningen den viktigare pusselbiten i arbetet med att hålla ängs- och betesmarker i liv. Denna studie handlar om lantbrukarnas erfarenheter och åsikter om ängs- och betesmarker. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som påverkar dem i sitt arbete med dessa marker men också se om de har några förslag på förbättringar. Åtta lantbrukare i Örkelljunga kommun har intervjuats och deras gårdar har blivit besökta. Kunskap om lantbrukarens synpunkter krävs för att kunna utveckla regler och kontroller åt ett håll som gynnar ängs- och betesmarkerna. De faktorer som påverkar lantbrukarna vid skötseln av äng- och betesmarker utifrån de intervjuade lantbrukarnas perspektiv är: Naturliga förutsättningar, Personliga och kulturhistoriska värden, Samhällsförändringar, Lönsamhet och ekonomiska ersättningar, Regler och kontroller. Faktorerna är många och komplexa vilket gör att det inte finns några enkla lösningar som gör att vi kan behålla det öppna landskapet och bevara de artrika ängs- och betesmarkerna. För att underlätta arbetet för lantbrukarna anser lantbrukarna själva att de vill ha mer betalt för mjölken och/eller köttet som de säljer. Andra förslag handlar om att de vill ha mer hjälp från länsstyrelsen samt att Örkelljunga bör köpa in svenskt kött till kommunens skolor och ålderdomshem. Studien visar också att många av gårdarna inte har en självklar ersättare som kan ta över när lantbrukaren som jobbar där idag inte orkar längre. På grund av detta riskerar äng- och betesmarkerna på dessa gårdar att försvinna i framtiden. Överlag går utvecklingen i kommunen mot färre gårdar, lantbrukare och betesdjur som i sin tur gör att ängs- och betesmarker också minskar. Det är tufft att vara lantbrukare i dagens samhälle och det finns en stor risk att de svenska lantbrukarna fortsätter minska. För att våra ängs- och betesmarker ska överleva måste vi ta bättre hand om vår landsbygd och kanske hantera det på helt nya sätt.