Stranderosion i Bjärred, Lomma kommun -en undersökning av påverkan från vågor och vattenstånd / Coastal Erosion in Bjärred, Lomma Municipality - a Study on the Impact of Waves and Water Level

Sueco. Problemställning: Erosion är ett problem längs många stränder i Sveriges. Ett flertal stränder i Lomma kommun (sydvästra Skåne) har eroderat under en längre tid, vilket har negativt påverkat kustnära infrastrukturer och aktiviteter. Föreliggande studie fokuserar på erosionsproblemen längs en kuststräcka definierad av Öresundsvägen och V:a Kennelvägen i Bjärred, beläget i norra delen av kommunen. Där hotas bebyggelse och infrastruktur av vågor som skapas av stormar vilka mestadels uppträder under höst- och vinterperioden. Stormarna bidrar till höga uppspolningshöjder genom vågorna som tillsammans med höga vattenstånd eroderar material från strandbankarna. Detta material består till stor del av finjord (ler och silt), men också av en del sand. Den eroderade sanden kommer att till viss del tillföras strandområdet medan finjorden transporteras ut från kusten och återförs inte till området. Detta skapar en obalans som innebär att kuststräckan eroderar på längre sikt. Syfte: Syftet med examensarbetet är i första hand att analysera hur vågor och vattenstånd påverkar stranden i Bjärred samt utreda orsakerna till erosionen på den studerade kuststräckan. Examensarbetet ska vidare ge en teoretisk bakgrund till att utforma de lerkonstruktionerna som planerats att användas för att skydda strandbankarna mot erosion. Målsättningen är även att uppskatta hur lerkonstruktionerna kommer att påverkas av vågor och vattenstånd i tiden. Metod: Initiellt genomfördes en studie av aktuell litteratur inom området, samtidigt som tidsserier av data omfattande vind och vattenstånd beställdes från SMHI. Serierna analyserades statistiskt och karakteristika för extrema stormar bestämdes. Med utgångspunkt från vinddata beräknades vågor och samhörande uppspolningshöjder. Vidare gjordes analys av flygbilder över den aktuella kuststräckan. Vegetationslinjen mättes in och jämfördes för att få fram storleken på erosionen under åren 1960-2004. Därefter utfördes två fältundersökningar, först en undersökning av strand- och bottenprofilerna, och sedan en undersökning av jordmaterialets egenskaper på den aktuella kuststräckan. På basis av våg- och vattenståndsdata beräknades sedimenttransporten vinkelrätt och parallellt med stranden. De beräknade transportmängderna låg till grund för att uppskatta eroderade volymer längs kusträckan. Utifrån jordproverna och beräkningarna av uppspolningshöjderna uppskattades påverkan på lerkonstruktionerna och nödvändig hållfasthet. Två olika lutningar på de planerade lerkonstruktionerna undersöktes. Slutsatser: Vid undersökning av fem flygbilder (1960?2004) har vegetationslinjen i genomsnitt förskjutits ca 8,2 m inåt land med en variation från 0 till 16 m, vilket indikerar på en fortskridande erosion i området. Erosionstillfällena är få men kraftfulla när de väl inträffar. Uppspolningshöjden överskrider nivån +1,3 m i strandprofilen i genomsnitt 4 ggr/år. För att erosion ska ske krävs det dock en viss varaktighet, på grund av tröghet i erosionsmekanismen. Detta innebär att det erfodras en viss tid av vågpåverkan mot banken innan erosion sker. Enligt beräkningar är den totala varaktigheten för uppspolningshöjder över +1,3 m cirka 11 tim/år. Undersökning har gjorts på framtida strandprofillutningar. En brant lutning ger högre uppspolningshöjd än en flack lutning, vilket ger en större påverkan på konstruktionen och ett högre slitage. Vid brant lutning ökar även risken för överspolning. Jordmaterialet som finns på den aktuella stranden är homogent och hårt packat. Det innebär att det tillförda materialet måste packas minst lika hårt som det befintliga för att få en tillräckligt hög hållfasthet. Vid tillförsel av samma material med samma packningsgrad som idag kommer påverkan på stranden vara likadan som tidigare. Detta kan innebära att underhåll kommer att vara nödvändigt för att förhindra en fortsatt erosion inåt land. För att uppnå en högre hållfasthet än i dag krävs ytterligare packning av det tillförda och befintliga materialet eller annan typ av erosionsskydd. En begränsad kustparallell (netto-) sedimenttransport sker sydvästlig riktning. Beräkningar ger ett medelvärde på den potentiella kustparallella nettotransporten på 15000 m3/år. Vid erosion av strandbanken sker dock transport huvudsakligen vinkelrätt stranden. Ett medelvärde på denna transporten från stranden är beräknat till 114 m3/år (längs hela kuststräckan). (Examensarbetet är utfört vid Avd f Teknisk Vattenresurslära, TVRL)