Rödlistade kärlväxter i Göteborgs innerstad : temporal och rumslig analys av rödlistade kärlväxter i Göteborgs artdataarkiv, ADA

Sueco. Biologisk mångfald i urban miljö har visats sig ha stor betydelse för människans rekreation och fysiska och psykiska hälsa. Samtidigt förbättras stadens hälsa genom de bullerdämpande, luftrenande och klimatförbättrande egenskaper som vegetationen har. Syftet med denna undersökning är att utföra en temporal och rumslig analys med avseende på antal och utbredning av rödlistade kärlväxter i Göteborgs innerstad under 1900-talet. Utgångsmaterialet är Göteborgs artdataarkiv, ADA, en databas framtagen av Göteborgs miljöförvaltning som innehåller observationer av rödlistade och andra skyddsvärda växt- och djurarter. Då databasen är en sammanställning av olika inventeringar över lång tid är skillnaderna från ett material baserat på en systematisk inventering stora. Vaga lokalangivelser och okänd observationsfrekvensen i ett område är faktorer som påverkar säkerheten i materialet men det kompenseras genom ett stort antal observationer under mycket lång tid. Den temporala analysen av antalet rödlistade kärlväxter i Göteborgs innerstad visar på en tydlig nedgång i rapporterade arter. Antalet observationer och antalet observatörer har också minskat under 1900-talet. En jämförelse av fördelningen av antalet observerade arter, antalet observationer och antalet observatörer visar att de är starkt korrelerade med varandra. Det tydliga sambandet kan tolkas som en verklig minskning av antalet rödlistade kärlväxter genom att färre arter skulle innebära ett mindre intressant och varierat underlag att undersöka. Det skulle i sin tur leda till färre observatörer och en lägre observationsfrekvens. Alternativt är det en minskning i observatörer och därmed observationsfrekvens som lett till att färre rödlistade arter lokaliserats. Av de 112 arter som observerats under denna tidsperiod visar endast 21 arter tecken på temporal kontinuitet. Det är även intressant att så många som 78 % av de observerade kärlväxterna är förknippade med andra naturtyper än ”Urban miljö, vägar och täkter” och därmed inte förväntas trivas i stadsmiljö. Den rumsliga analysen visar att arterna är ojämnt fördelade i undersökningsområdet och att spridningen av arterna är som störst under den tidsperiod då flest arter observerats.

Inglés. The importance of green areas in urban environment has over the last decades, become more and more evident. The physical and psychological health of people is improved by having green and diverse surroundings. Positive effects from vegetation for the city itself are for example, improved air quality and climate. The aim of this study was to investigate temporal and geographical changes of red listed vegetation in the city centre of Gothenburg during the 20th century. The investigation is based on information from a database of observed red listed species in Gothenburg, compiled by the Environment Administration. Statistical analyses of the data show a negative trend in the number of species. A strong correlation between the number of species and the observation frequency has also been discovered. This correlation complicates the interpretation of the result and it is difficult so say whether a decline in number of species has led to a decline in observers or whether a decline in observers has led to fewer observations of red listed species. Awareness of this correlation can however be very useful in future investigations of the data. The relationship between the number of species and the observation frequency can for instance be used to predict the number of species found based on observation frequency.