Litteraturstudie över BDT-vattens miljö- och hälsopåverkan, lagstiftning och lämpliga lösningar för två utvalda koloniområden i Malmö

Inglés. Phosphorus and nitrogen causes eutrophication in the lakes and seas. One source for phosphorous and nitrogen is wastewater from households. To reduce the impact to the seas it is important to purify the wastewater sufficient.In my literature study I have investigated if the greywater (wastewater from bath/shower, dish och wash) has any environmental and health influence on the surroundings. I have also examined suitable wastewater treatment and the legislation. I have narrowed my study to look at two areas with a total of 918cottages (kolonier) in Malmö. My investigation shows that greywater from Almåsas fritidsby and Kölnans koloniområde is at most equal to the annual emissions of untreated wastewater, both greywater and blackwater, from 64 family houses (á 5 persons). The greywater from Almåsa and Kölnan also gives an effect as regards bacteria and viruses that are important to purify. Although emissions from each cottage may be considered small, it becomes a cumulative effect when several hundred homes in the same area releases almost untreated greywater. This shows that it is important to ensure that greywater treatment is adequate, although people lives in the cottages during summer time. Not only because the legislation, but also to reduce the impact on the Sege å and the risk of contamination of drinking water. The best wastewater treatment for the greywater from the cottages, according to my study, is the municipal sewage that takes care of both the grey- and blackwater from the households. One big counter argument is that the cost for connection is very high. But in my opinion the cost is outweigh with the environmental and health benefits. The cost for connection the wastewater to the sewage can also see as an investment in the cottage that improves the standard so that the house can have showers, dishwashers and washing machines. As an alternative option I think that he vacuum toilet for black water and a cavernous filter to purify the greywater.

Sueco. Hur ska vi ta hand om diskvattnet från kolonin? I Malmö finns en lång tradition av koloniträdgårdar som sträcker sig mer än 100 år tillbaka. Användningen av kolonierna har ändrat sig från att vara till för att odla grönskaer och för stadens arbetare att få möjlighet till återhämtning i lugn och hälsosam miljö, till att idag i stort sätt användas som fullt utrustade sommarstugor som familjen bor i under hela sommarhalvåret. På koloniområdena tas avloppsvattnet från toaletten omhand på ett godtagbart sätt genom antingen torrt system (mulltoalett) eller att avloppsvattnet samlas upp i en sluten tank och förs till de kommunala reningsverken. Det avloppsvatten som återstår, gråvatten (vatten från bad, disk och tvätt, d.v.s. allt avloppsvatten från ett hushåll utom det som spolas ner i toaletten) måste renas på rätt sätt innan det släpps ut i marken eller i närliggande vattendrag. Jag har i mitt arbete studerat hur gråvatten (vatten från bad, disk och tvätt, d.v.s. allt vatten från ett hushåll utom det som spolas ner i toaletten) påverkar omgivande miljö och människans hälsa. Jag har gjort arbetet genom att gå igenom relevant litteratur, intervjuat koloniägare om deras avloppssituation och hur mycket de använder kolonistugan. Jag har även räknat ut hur mycket kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen som släpps ut från koloniområdena Almåsa och Kölnan, i Malmö kommun. Jag har också tittat på lämpliga lösningar för att förbättra avloppen för gråvatten på koloniområdena. Min undersökning visar på att gråvattnet från Almåsas fritidsby och Kölnans koloniområden motsvarar 64 villors årsutsläpp av orenat avloppsvatten. Även om utsläppet från varje stuga kan anses som litet så blir det en samlad effekt av allas utsläpp då flera hundra stugor ligger i samma område. Avloppssystemen för gråvattnet behöver åtgärdas. Jag har i mitt arbete undersökt olika avloppslösningar som kan vara lämpliga utifrån smittskydd, recipientskydd, rening, kretslopp, lämplighet, robusthet och brukaraspekter. Jag har kommit fram till att ansluta avloppen till det kommunala avloppet är det mest långsiktigt hållbara alternativet och att det näst bästa alternativet är enklare rening med mull, som finns både som färdiga boxar att köpa eller så kan man lätt bygga ihop sin egen efter tydliga instruktioner. Frågan behöver utredas ytterligare innan åtgärderna påbörjas. Handledare: Lars Nerpin Examensarbete 30 hp i Miljövetenskap 2015 Biologiskainstitutionen, Lunds universitet Miljöförvaltningen, Malmö stad