Vägledning för utnyttjandet av markanvändningssektorns klimatåtgärder i kommunernas klimat- och biodiversitetsarbete
2025
Hildén, Mikael | Niemistö, Johanna | Ulvi, Teemu | Pappila, Minna | Pihlainen, Sampo | Seppälä, Jyri | Lintunen, Anna | Minunno, Francesco | Aro, Lasse | Mäkipää, Raisa | Hyppänen, Tuuli | Tuomala, Misa | Meretoja, Miika | Liedes, Anna | Peltonen, Laura | Nissinen, Ari | Finlands miljöcentral | Helsingfors universitet | Naturresursinstitutet | Joensuu stad | Åbo stad | Yucatrote
Teckenförklaringen i figuren 5 på sida 27 har korrigerats 11.2.2025 så att referensscenario anges med bruten linje och scenariot för ingen avverkning med heldragen linje.
Mostrar más [+] Menos [-]Många kommuner är föregångare med sina mål att bli kolneutrala, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser inte överstiger den mängd som kan tas upp av kommunens kolsänkor. Denna guide stöder kommunens verksamhet inom den för kolneutraliteten viktiga markanvändningssektorn, dvs. markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land Use, Land Use Change and Forestry, LULUCF). Markanvändningssektorn täcker ett brett spektrum av olika aktiviteter på odlings- och skogsmark, gräsmarker, våtmarker och bebyggda områden. Markanvändningssektorn är därför också viktig för upprätthållandet av naturens mångfald. Guidens utgångspunkt är att åtgärderna inom markanvändningssektorn är en del av kommunens klimat- och naturarbete. Guiden betonar att det är viktigt att klarlägga markanvändningssektorns nuläge och sannolika utveckling samt att förverkliga klimatåtgärder systematiskt. Kommunens klimatplan skapar en grund för samarbetet med olika aktörer för att genomföra realistiska och verkningsfulla klimat- och naturåtgärder. Effekterna av olika åtgärder som påverkar kolsänkornas utveckling och markanvändningens utsläpp varierar betydligt. Guiden betonar att det gäller att analysera lokala förhållanden och möjligheter för att kunna identifiera verkningsfulla åtgärder. De mest verkningsfulla åtgärderna för att minska utsläppen från markanvändningssektorn är vanligen sådana som begränsar omvandlingen av skogsmark till annan markanvändning eller minskar utsläpp från torvmarker. Kolsänkor kan stärkas bl.a. genom olika skogsvårdsåtgärder och justering av skogarnas nyttjandegrad, utveckling av kolodling, grundandet av skyddsområden och restaurering av torvmarker. Guiden presenterar fyra allmänna principer som säkrar att kommunen sätter sina klimatmål, förverkligar åtgärder och sköter uppföljning enligt samma processer och regler som Finland följer i EU och internationellt. En kommun kan genomföra additionella åtgärder utanför sina egna gränser och komma överens om fördelningen av åtgärdernas klimatresultat med den kommun i vilken åtgärderna förverkligas och med dem som genomför åtgärden. Även företag kan frivilligt främja kommunens klimat- och naturmål genom att stödja åtgärder som man gemensamt kommit överens om att förverkliga. Det är också möjligt att kombinera klimatåtgärder och ekologisk kompensation i enlighet med naturskyddslagen. Guiden betonar vikten av att vara noggrann vid planeringen om målet är att utnyttja resultaten både i balansräkningen över växthusgasutsläpp och för ekologisk kompensation. Genom att inkludera klimatåtgärder och följa upp kolsänkornas utveckling i kommunens budgetering kan kommunen skapa en stark bas för sitt klimatarbete i den egna organisationen. Genom att analysera de olika åtgärdernas kostnadseffektivitet kan kommunen försäkra sig om att de mest effektfulla åtgärderna prioriteras i kommunens klimatplan och då den genomförs.
Mostrar más [+] Menos [-]Opas maankäyttösektorin ilmastotoimien hyödyntämiseen kuntien ilmasto- ja luontotyössä Monet kunnat ovat edelläkävijöitä tavoitellessaan hiilineutraaliutta, jolloin kasvihuonekaasupäästöjä tuotetaan korkeintaan sen verran kuin niitä voidaan sitoa ilmakehästä hiilinieluihin. Tämä opas tukee kunnan toimia tavoitteiden kannalta tärkeällä maankäyttösektorilla, eli maankäytön, maankäytön muutosten ja metsätalouden (Land Use, Land Use Change and Forestry, LULUCF) alalla. Maankäyttösektori kattaa laajan kirjon erilaisia toimia metsä- ja viljelysmailla, ruohikkoalueilla, kosteikoilla ja rakennetuilla alueilla. Laajuutensa vuoksi maankäyttösektori on tärkeä myös luonnon monimuotoisuuden ylläpitämisen kannalta. Oppaan lähtökohtana on, että maankäyttösektorin toimet ovat osa kunnan ilmasto- ja monimuotoisuustyötä. Opas korostaa kunnan maankäyttösektorin nykytilan ja sen todennäköisen perusuran selvittämistä sekä ilmastotoimien suunnitelmallista toteuttamista. Kunnan laatima ilmastosuunnitelma luo pohjan yhteistyömahdollisuuksille eri tahojen kanssa realististen ja vaikuttavien ilmasto- ja luontotoimien toteuttamiseksi. Eri toimien vaikutukset nielukehitykseen tai maankäytön päästöihin vaihtelevat huomattavasti. Opas korostaa, että vaikuttavimpien toimien tunnistamiseksi tulee tarkastella paikallisia olosuhteita ja toteuttamismahdollisuuksia. Vaikuttavimmat toimet maankäyttösektorin päästöjen vähentämiseksi ovat ne, jotka rajoittavat metsäpeitteisten alueiden muuttumista muuhun käyttöön tai turvemaiden päästöjä. Nieluja voidaan vahvistaa muun muassa muuttamalla metsien hoitoa ja rajoittamalla hakkuita, kehittämällä hiiliviljelyä, perustamalla suojelualueita tai ennallistamalla soita. Oppaassa esitetään toimille neljä yleistä periaatetta, jotka varmistavat, että kunnan ilmastotavoitteiden asettamisessa, toteuttamisessa ja seurannassa noudatetaan samoja yleisiä menettelyjä ja sääntöjä, joita Suomi noudattaa EU:ssa ja kansainvälisesti. Tavoitteidensa saavuttamiseksi kunta voi toteuttaa lisäisiä toimia rajojensa ulkopuolella ja sopia sijaintikunnan ja toteuttavan tahon kanssa saavutettujen hillintätulosten eli päästövähennysten tai nielulisäysten jakamisesta osallistuvien kuntien kesken. Myös yritykset voivat vapaaehtoisesti edistää kunnan ilmasto- ja luontotavoitteiden saavuttamista tukemalla kunnassa yhdessä sovittuja ja käynnistettyjä toimia. Lisäksi ilmastotoimien ja luonnonsuojelulain mukaisen ekologisen kompensaation yhdistäminen on mahdollista. Opas korostaa, että toimien tuottamien hillintätulosten sisällyttäminen kasvihuonekaasutaseeseen ja luonnonsuojelulain mukaisessa ekologisen kompensaation menettelyyn on otettava huomioon jo toimien suunnittelussa. Sisällyttämällä ilmastotoimia talousarvioihinsa ja seuraamalla niissä maankäyttösektorin hiilinielujen kehitystä kunta luo vahvan perustan ilmastotyölleen omassa organisaatiossaan. Tarkastelemalla eri toimien kustannusvaikuttavuutta kunta voi varmistaa, että vaikuttavimmat toimet priorisoidaan ilmastosuunnitelmassa ja sen toimeenpanossa.
Mostrar más [+] Menos [-]A guide on how to use climate action in the land use sector to advance municipal climate and biodiversity objectives Many municipalities are forerunners in setting up objectives to become carbon neutral, implying that the greenhouse gas emissions of the municipality do not exceed the capacity of the sinks to sequester carbon dioxide. This guide supports municipal activities in the land use sector (Land Use, Land Use Change and Forestry, LULUCF) which is important for reaching carbon neutrality. The land use sector encompasses a wide spectrum of activities on forest and arable land, grasslands, wetlands and in built areas. The land use sector is therefore also important for the preservation of biodiversity. The starting point of the guide is that the actions in the land use sector should be part of the overall efforts by the municipality to address climate change and biodiversity. The guide emphasises the importance of charting the current state the land use sector and its likely baseline development, and the systematic implementation of climate measures. The municipal climate plan creates a base for the co-operation with different actors to develop and implement realistic and effective climate and biodiversity actions. The impacts of different measures on the carbon sinks and the emissions from the lands use sector vary significantly. The guide emphasises that local conditions and opportunities should be carefully examined to identify the most effective measures. The most effective measures are usually those that limit the conversion of woodland to other uses and those that limit emissions from peat land. Carbon sinks can be strengthened by different forestry actions and by adjusting the exploitation rate of the forests, carbon farming, the establishment of protected areas and through restoration of peat lands. The guide presents four general principles that ensure that a municipality sets it climate objective, implements measures, and monitors the results in line with the processes and rules that Finland follows in the EU and internationally. A municipality can carry out or finance additional measures outside its own borders and agree on how to share the mitigation results with the municipality in which the measures are implemented and with others involved. Enterprises can also voluntarily boost the municipal climate and biodiversity objectives by supporting the implementation of measures that have been jointly agreed upon. It is also possible to combine climate actions with actions to achieve ecological compensation as defined by the Finnish Nature Conservation Act. The guide emphasises the importance of careful planning if the goal is to use the results both to improve the municipal greenhouse gas balance and to implement ecological compensation. By including climate measures and by tracking the carbon sinks in the municipal budgeting the municipality can create a strong base for its climate action within the municipal organisation. By examining the cost-effectiveness of different actions the municipality can ensure that the most effective measures are prioritised in the municipal climate plan and its implementation.
Mostrar más [+] Menos [-]Información bibliográfica
Este registro bibliográfico ha sido proporcionado por Finnish Environment Institute