i-Tree Sverige : för strategiskt arbete med träds ekosystemtjänster

i-Tree Sverige är ett unikt projekt som grundas på ett brett samarbete mellan flertalet svenska städer, bostadsföretag, kyrkogårdsförvaltningar och arboristföretag för ett gemensamt syfte – att lyfta fram svenska stadsträds samhällsnyttor med tydliga värden på ekosystemtjänster. Projektet är också kopplat till ett forskningssamarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, Norskt Institut för Naturforskning och Naturresursinstitutet i Finland. Den geografiska spridningen av medverkande organisationer bidrar till ett intressant underlag med resultat från olika klimat- och vegetationszoner. Projektet åskådliggör på så sätt en relativt representativ bild av de trädbestånd vi har i våra svenska städer idag – från Norrbotten till Skåne. Genom att använda i-Tree Eco (en programvara från amerikanska motsvarigheten av skogsstyrelsen och jordbruksdepartementet) har en rad beräkningar genomförts över svenska stadsträds ekosystemtjänster och ekonomiska samhällsnytta. Det övergripandet resultatet från i-Tree Sverige visar att trädbestånden i flera fall domineras av arter som tall (Pinus sylvestris), vårtbjörk (Betula pendula), gran (Picea abies), och rönn (Sorbus aucuparia) och att det är först i de allra sydligaste städerna, Helsingborg och Malmö, som dessa inte ingår i de fem mest förekommande arterna. Samtidigt visar beräkningarna i i-Tree Eco att tyngden av ekosystemtjänster inte enbart beror på att en viss trädart dominerar i antalet individer utan att mängden bladmassa spelar en avgörande roll. Därför kan vissa trädarter, som visserligen inte utgör en framträdande roll i antal träd, ha en central roll vad gäller ekosystemtjänster eftersom deras bladmassa (men även ålder och storlek) är så pass omfattande. Att just bladmassa och bladyta är anledningen till en större utdelning av ekosystemtjänster blir också märkbart i städer med tätortsnära skog eller omfattande parkområden med flerskiktade trädbestånd. Resultaten visar också att städer vars trädbestånd inkluderar en stor variation av trädsläkten och arter besitter en högre resiliens mot exempelvis angrepp från sjukdomar och skadedjur än trädbestånd innehållande relativt får släkten och arter. Det är således en rad olika faktorer som påverkar hur pass rikt trädbestånden är på ekosystemtjänster och hur detta kan förändras över tid. Majoriteten av de städer som medverkar i i-Tree Sverige har flest träd med en stamdiameter mellan 15 och 30 centimeter och relativt få träd som är över 60 cm. Med en strategisk förvaltning kan förhoppningsvis stora och välmående träd utvecklas och en succession av olika åldrar för samtliga arter säkerställas. Resultaten från i-Tree Sverige kan därför ses som en fingervisning till hur vi bör tänka när det kommer till dagens och framtida scenario kring klimatanpassning, förtätning och byggnation, samt angrepp från skadedjur och sjukdomar. Tar man hänsyn till alla de beräkningar som genomförts i-Tree Sverige framgår det hur träden i våra svenska städer och städer bidrar till ett stort kapital i både ekosystemtjänster och ekonomisk samhällsnytta. Samtidigt överskrids de ekonomiska belopp som anges i denna rapport flerfaldigt eftersom det tillkommer ytterligare kvaliteter som träden ger oss och som varken går att ersätta eller omvandla till kronor och ören. Detta handlar mycket om trädens estetiska uttryck och hur tillgången till träd i vår vardagliga närhet bidrar till rekreativa upplevelser. Beräkningarna och resultaten från i-Tree Eco är därför en av många pusselbitar i ett större sammanhang, men de bidrar till en konkret och tydlig bild av trädens mer tekniska ekosystemtjänster och därmed samhällsnytta i våra urbana landskap.