Slutrapport för projektet "Optimerad näringssammansättningoch gödselplacering för ökad skörd och förbättrad kvalité hos maltkorn – fältförsök"

allemand. I ett tidigare pilotprojekt i Biotronen, Alnarp, har forskare försökt hitta en optimerad näringssammansättning för maltkorn. Resultaten indikerade att icke optimerade näringslösningar, till skillnad från deras optimerade, fördröjde skottens tillväxtstart något. När grundgödslingen utfördes i form av en bredspridning med myllning samt där tillskott av en optimerad näringslösning tillfördes i såraden (sammyllad startgiva), blev antalet skott 29 % högre och torrsubstansen 24 % högre än för normalledet där grundgödslingen utfördes i form av ”kombisådd” utan extra näringstillskott i såfåran.Hypotesen är att skörden ökar vid användning av en optimerad näringssammansättning samt att en sammyllad startgiva vid sådd, speciellt vid tidig sådd på våren, leder till en snabbare tillväxt hos grödan, en tidigare och större skörd, ett minskat gödslingsbehov genom bättre växtnäringsutnyttjande och minskad utlakningsrisk, vilket resulterar i en förbättrad odlingsekonomi och en minskad miljöbelastning från odlingen. Syftet med projektet är att i fält fastställa om en liten mängd näringstillskott med en optimerad sammansättning i kärnans direkta närhet kan öka avkastningen samt kvaliteten hos maltkorn jämfört med att placera all näring skiljt från kärnan genom kombisådd eller bredspridning av konstgödseln. Även MAP som näringstillskott ingår i några led.Fältförsök utfördes på tre platser i södra Skåne med 6 led och 6 upprepningar under år 1 och på två platser i södra Skåne med 7 led och 6 upprepningar under år 2 och 3. De 7 leden var:1Sammyllad NPKmikro-startgiva kombinerat med en radmyllad NPK-huvudgiva2Ingen startgiva. Endast en radmyllad NPK-huvudgiva3Sammyllad NPKmikro-startgiva kombinerat med en bredspridd myllad NPK-huvudgiva4Ingen startgiva. Endast en bredspridd myllad NPK-huvudgiva5Sammyllad MAP-startgiva kombinerat med en bredspridd myllad NPK-huvudgiva6Sammyllad MAP-startgiva kombinerat med en radmyllad NPK-huvudgiva7Kontroll: Ingen startgiva. Endast en bredspridd myllad NS-huvudgiva (ingick inte år 1)Resultaten från projektet visade att såväl odlingsåret som odlingsplatsen spelade stor roll både för uppkomst, tillväxt, avkastning, kvalitet och proteinsammansättning hos maltkorn vid skörd och efter mältning. Behandlingen (i form av näringstillförsel beskriven ovan) påverkade dock samtliga dessa parametrar marginellt i fält när resultaten jämfördes över tre år och 4-7 odlingsplatser (eftersom inte motsvarande gårdar och fält användes under de olika år som försöket pågick behandlades varje odling som en odlingsplats). Mycket få signifikanta skillnader erhölls som kunde förklaras rakt av ifrån behandlingen. Vissa signifikanta skillnader kunde emellertid detekteras under specifika år och på specifika platser vilket indikerar att det finns samverkansfaktorer mellan odlingsår, odlingsplats och behandling. Detta innebär att det skulle kunna löna sig att behandla enligt någon av ovanstående typer av behandling (led) på en specifik plats och under ett specifikt år. Mycket mer kunskap behövs dock gällande interaktioner och när olika behandlingar lönar sig både ekonomiskt och ur miljösynpunkt. Ett försök gjordes inom detta projekt att korrelera jord- och klimatdata med avkastnings- och kvalitetsdata. Inga tydliga korrelationer erhölls dock vilket kan förklaras av det låga antalet av försöksplatser (totalt 7 st). Slutsatserna från detta projekt blir således att inga generella rekommendationer kan göras rakt av gällande förändrad näringstillförsel vid odling av maltkorn. Betydligt mer undersökningar måste göras om inverkan och interaktion av olika faktorer vid odling av maltkorn innan mer specifika rekommendationer kommer att kunna göras. Mer specifikt behövs mer kunskap om hur olika mark-, jord- och klimatfaktorer samverkar med näringstillförsel för att generera avkastning och kvalitet hos maltkorn.