Relationen mellan boendesegregation och grönområden - en kvantitativ undersökning

Denna studie har genom två kvantitativa metoder, en kartografisk och statistisk, undersökt relationen mellan boendesegregation och grönområden i de två stadsdelarna Rinkeby och Hjorthagen-Värtahamnen i Stockholm. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur relationen ser ut för att avgöra hur grönområden kan fungera för att väga upp för de konsekvenser som boendesegregation skapar, och på så vis skapa en mer hållbar stad. Efter en diskussion kring resultatet och bakgrunden framkom det att grönområden och boendesegregation till viss del är länkat, ur vissa av grönområdens dimensioner, men ej alla. Det har även framkommit att grönområden kan fungera som en resurs där boendesegregation annars skapar en brist eller kostnad för samhället. Slutligen har denna studie dock kommit fram till att mer studier krävs för att fullt förstå relationen, genom att undersöka vilka behov som behöver bemötas av olikt rumsligt segregerade grupper, och om detta behov bemöts av de grönområden som finns tillgängligt i det området. Denna studie menar att framtida studier bör vara av kvalitativ metod och utgå från Grahn & Stolts (2021) och Reyes-Riveros et als (2021) definitioner av grönområdens dimensioner och gynnande effekter.

This study has through two quantitative methods, one cartographic and one statistical, investigated the relationship between residential segregation and urban green areas in the two districts of Rinkeby and Hjorthagen-Värtahamnen in Stockholm. The purpose of the study has been to understand the relationship to determine if urban green areas can compensate for the negative consequences caused by residential segregation, and through that work to create a more sustainable city. After a discussion of the results and background it emerged that urban green areas and residential segregation to an extent are linked, for some of the dimensions of urban green areas, but not all. It has also emerged that urban green areas can work as resource where residential segregation otherwise creates a shortage or cost. Finally, the study finds that more studies are needed to fully understand the relationship, through researching what needs differently segregated groups have and if those needs can be provided for by the urban green areas in the district. This study finds that future studies should be of a qualitative method and be based on Grahn & Stoltz (2021) and Reyes-Riveros et al’s (2021) definitions of urban green area dimensions and wellbeing effects.