Måltidsstödet inom hemtjänsten ur ett anhörigperspektiv : En kvalitativ intervjustudie | Meal support in home care from the relatives perspective : A qualitative interview study

Bakgrund Med stigande ålder ökar behovet av adekvat nutrition för att garantera ett hälsosamt åldrande. Samtidigt bor idag mer än 95% av alla som är 65 år eller äldre i ordinärt boende, där få riskbedömningar görs även för de med måltidsstöd genom hemtjänsten, vilket innebär att undernäringen upptäcks först vid kontakt med sjukvården. Tidigare forskning visar att anhöriga ofta är de som uppmärksammar ett behov av stöd från första början, och har fått en mer arbetsam roll när det gäller att belysa och lösa problem med pågående vård.  Syfte Att studera tankar och erfarenheter kring måltidsstödet inom hemtjänsten för äldre ur ett anhörigperspektiv.  Metod Studien grundade sig på en kvalitativ forskningsmetod varav sex anhöriga intervjuades via Microsoft Teams utifrån en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Anhöriga upplevde att mer insatser kan riktas åt övriga aspekter av måltiden utöver matens innehåll, både för att måltidsstödet skulle kunna medverka till livsglädje och för att öka chanserna att möta den äldres näringsbehov. Detta gällde den äldres möjligheter till måltidssällskap, valmöjligheter och delaktighet kring måltiden, samt hänsynstagandet till matvanor samt åldrandets påverkan på matintaget. Personalens hantering av måltidsstödet beskrevs av anhöriga som en potentiell trygghet som kan förbättras. Åsikter om själva maten varierade hos anhöriga. Anhöriga såg fördelar med att använda anhörigas personkännedom som ett stöd för att förbättra måltidssituationen för den äldre och flera exempel på anhörigas involvering i måltidsstödet beskrevs.  Slutsats Anhöriga såg både styrkor och svagheter med måltidsstödet. Åldersrelaterade sjukdomar, ensamhet och måltidsstödets bristande organisering genomsyrade de problematiska faktorer som anhöriga uttryckt kring måltidsstödet. Genom att ta tillvara på anhörigas erfarenheter och personkännedom skulle chansen till ett mer personcentrerat förhållningssätt möjliggöras.

Background With increasing age, requirements for adequate nutrition increases to ensure healthy aging. Concurrently, more than 95% of people at the age of 65 or more lives in ordinary accommodation, where few risk assessments are made even for those with home care meal support, and malnutrition is only discovered when involvement with the healthcare system occurs. Previous research shows that relatives are often first to notice a need for support and have taken on a more active role regarding highlighting and solving problems with ongoing care.  Objective To study thoughts and experiences regarding meal support within home care for elderly from a relative ́s perspective.  Method The study was based on a qualitative research method, where six relatives were interviewed via Microsoft Teams based on a semi-structured question guide. Interviews were recorded, transcribed, and analyzed using qualitative content analysis.  Results Relatives felt that more efforts could be directed at other meal factors in addition to the content of the food, so that the meal support could contribute to enjoyment but also to increase the chances of meeting the elderly’s nutritional needs. This concerned opportunities for company, options, and participation regarding meals, and taking eating habits and impact of aging on food intake into account. The staff’s handling of the meal support was described by relatives as a potential security that could be improved. Opinions about the food differed between the participants. Relatives saw advantages in using relatives’ knowledge to improve the meal situation for the elderly, and several examples of relatives’ involvement in meal support were described.  Conclusion Relatives described both strengths and weaknesses with the meal support. Age- related illness, loneliness and lack of organization permeated the problematic factors expressed by relatives regarding meal support. By making use of relatives’ experiences and personal knowledge, the chance for a more person-centered approach would be made possible.