Analys av fiskerättsförhållandena i Stockholms skärgård i relation till känsliga områden samt fysisk störning

suédois. Populärvetenskaplig sammanfattning: Stockholms skärgårds unika miljö utgör livs- och reproduktionsmiljö för ⅓ av Sveriges reproducerande fiskarter. Fisketrycket i detta område har länge varit mycket högt. Detta i kombination med att allt fler turister och fritidsboende söker sig ut till kustområdena ökar behovet av ett effektivt förvaltande av fisken och fisket för att förhindra utarmning samt säkerställa den biologiska mångfalden i våra svenska kustvatten. För att kunna skapa effektiva lagar och förordningar krävs kunskap om hur fisket förvaltas, samt inom vilka ägande- och fastighetskategorier som känsliga områden eller områden med hög grad av fysisk störning råder. Sådana kunskaper saknas i dagsläget. Denna rapport är en studie om hur GIS kan användas i kombination med digital kartdata samt fastighetsdatabaser för att skapa en bild av ägandeförhållandena i Stockholms skärgård, samt hur dessa ägandeförhållanden förhåller sig i relation till känsliga områden och objekt vilka orsakar fysisk störning (t.ex. bryggor och hamnar). Då fiskerätten inte är avhängig ägandet av fastigheter och deras vattenområden genomfördes studien utifrån två olika antaganden om hur fiskerätten hänger samman med ägandet av vattenområden i skärgården. Dessa studier gav liknande resultat och kan ses som tydliga indikationer på hur fiskerätten kan vara uppdelad. Den dominerande fastighetskategorin i skärgården är småhus av typen fritidsbostäder vilka ägs av privatpersoner (den juridiska ägandeformen: ”Fysiska personer”). Studien visade dock att denna kategori äger mycket små vattenarealer i förhållande till sitt antal. De större ägarna av vatten i skärgården finns inom kategorierna ”Allmänna”, ”Fiskevårdsområden” samt ”Övriga”, varav den sistnämnda gruppen främst består av outredda fastigheter där ägandeförhållandena är oklara. Då det inte finns någon begränsning för fiskfångsternas storlek eller antal kan inte de senare ägarkategorierna, trots att de innehar de största kvotdelarna av enskilt vatten, på långt när utnyttja sin fiskerätt i förhållande till sina andelars storlek, detta gäller främst i jämförelse med den till antalet klart dominerande gruppen ”Fysiska personer”. Studier av korrelationen mellan känsliga områden i skärgården och olika ägandegrupper visar att flertalet av fisklekplatserna samt de skyddsvärda vikarna ligger inom någon av kategorierna: ”Fysiska personer”, ”Fiskevårdsområden” eller ”Övriga”. Då studier av den fysiska störningen i skärgården visar att denna till största delen sker i form av bryggbyggnationer och att dessa till största delen sammanfaller inom kategorin ”Fysiska personer” samt ”Fritidsbostäder” kan man dra slutsatsen att denna fastighetskategori bör ha en hög påverkan på fiskbeståndet. Flertalet fisklekplatser ligger i vikar och på vatten vilka ligger inom djupintervallet 0-6 meter och där även flertalet fritidsfastigheter med bryggbyggnationer finns lokaliserade. Då kategorin ”Fysiska personer” med ”Fritidsfastigheter” i skärgården är så dominerande måste deras påverkan på skärgårdens känsliga miljö och djurliv beaktas. Trots att denna kategori inte förvaltar över mer än 18 % av det enskilda vattnet i skärgården utövar de ändock ett avsevärt fisketryck pga. sitt stora antal. Detta fisketryck sker dessutom på tämligen grunt vatten under en relativt begränsad sommarsäsong (maj – september) då även flertalet av Östersjöns fiskpopulationer söker sig in i skärgården för att leka och lägga ägg på grunda bottnar och i skydd av vikar. För att kunna dokumentera fisketrycket och den biologiska utarmning som sker inom vissa områden i Stockholmsskärgård bör därför de lagar och förordningar som skapas främst rikta sig till denna målgrupp av fastighetsägare. Tillämpningen av GIS i denna studie visade sig vara en ytterst användbart metod för att utröna ägandeformerna av de ytbildade fastigheterna samt deras relation till känsliga områden och fysisk störning. Begränsningarna i tillförlitligheten av resultaten beror främst på brister och avsaknad av underlagsdata, samt till viss del också av den juridiska komplexiteten inom fiskerätten.

anglais. This work is a GIS study of fishing rights distribution between different categories of owners and properties in the Stockholm Archipelago. The purpose was to create basic data used to establish fishing laws and restrictions within the Stockholm County. Stockholm’s archipelago consists of a unique environment and is the natural life and reproduction environment for ⅓ of Sweden’s reproducing fish species. The increasing pressure from fishing, tourism and weekend population increases the need for an efficient fishing administration to prevent impoverishment and to ensure the biological diversity in Swedish fishing waters. There is an increasing need to review fishing administration methodologies, as well as studying the categories of ownership and properties located in sensitive areas and areas influenced by physical disturbances in order to establish effective laws and restrictions. The Swedish fishing rights for an area are currently not connected to the ownership of the property to which it belongs. Therefore, this study has been carried out based on two assumptions about how the fishing rights in the archipelago are connected to different sorts of ownerships. These studies gave similar results and can be seen as evident indication about how the fishing rights are distributed. The dominating property category in the archipelago is small properties of the kind “weekend cottages”, owned by the category “Private persons” (the juridical term: “Physical persons”). The study showed, however, that this category owns very small areas of water in comparison to their high number. The categories with the largest areas of water in the archipelago are “Public”, “Fishing care areas” and “Other”. The latter category consists of uninvestigated properties with uncertain ownerships. The correlation between sensitive areas and different kind of owner categories shows that most of the reproduction sites for fishes and locations of sensitive bays was found mostly within the categories “Private persons”, “Fishing care areas” and “Others”. The distribution of physical disturbances shows that most of it is in the form of bridgeworks, which mostly coincide with the category “Private persons” and “weekend cottages”. Most of the reproduction sites and protective areas are situated in water with a depth of 0-6 metres, where most weekend cottages and bridgeworks are located. Since the category ”Private persons” with “weekend cottages” in the archipelago are so dominating in total, their influence on the environment in the archipelago must be considered. Even though this category does not administrate more than 18% of the private water, they apply a considerable fishing pressure through their huge number. This fishing pressure is mostly located in ground waters during a relatively short summer season (May to September), when most of the reproducing fish species in the Baltic sea are drawn into the area to mate and lay eggs at ground bottoms and bays. The conclusion is that laws and restrictions should be directed to this category of property owners. The use of GIS in this study has shown to be very useful to evaluate the ownership of properties and their relation to sensitive areas and areas of physical disturbances. The limited reliability of the results is mostly dependent on the lack and shortages of data, but also due to the juridical complexity of the Swedish fishing rights.