Upper Cambrian trilobite faunas and biostratigraphy at Kakeled on Kinnekulle, Västergötland, Sweden

anglais. Upper Cambrian strata are well exposed in an old quarry at Kakeled on south-western Kinnekulle, south-central Sweden. The exposures consist of finely laminated alum shale with lenses and beds of dark grey limestone (stinkstone or orsten), and a few thin layers of sandstone. A 6.20 m thick section in the central part of the quarry has been measured and sampled in order to establish the succession of trilobite species. This section extends from the lower-middle part of the Agnostus pisiformis Zone into the Peltura scarabaeoides Zone. A 150 cm thick stinkstone bed ("The Great Stinkstone Bed") occurs in the Olenus/Homagnostus obesus Zone and in the upper part of the A. pisiformis Zone. It comprises a lower part measuring 30 cm and an upper part measuring 120 cm. These are separated by a thin (10 cm) bed of alum shale. Above "The Great Stinkstone Bed" nine additional stinkstone beds, with thicknesses varying from 10 to 55 cm, are present. Fossils are usually preserved only in the stinkstones, but in the A. pisiformis Zone trilobites can be found in both the shales and the stinkstones. The A. pisiformis Zone is dominated almost entirely by the zonal index, which occurs in abundance. A. pisiformis occurs throughout the A. pisiformis Zone and ranges up into the Olenus gibbosus Subzone. Nearly all specimens of A. pisiformis are disarticulated. The orientation of cephala and pygidia of A. pisiformis were measured on four shale surfaces and one stinkstone bedding plane. The majority of the shields were deposited with the convex side up and showed a preferred orientation, suggesting that their positions were affected by currents. The orientation of the shields generally indicates a current direction roughly towards the present north. Above the A. pisiformis Zone the section comprises the Olenus/Homagnostus obesus Zone (30 cm), the upper part of the Parabolina spinulosa Zone (5 cm), the Peltura minor Zone (105 cm), and the Peltura scarabaeoides Zone (260 cm). The Leptoplastus and Protopeltura praecursor Zones are missing. The Olenus/H. obesus Zone is represented only by the O. gibbosus and O. wahlenbergi Subzones, whereas the O. truncatus, O. attenuatus, O. dentatus, and O. scanicus Subzones are missing.

suédois. Populärvetenskaplig sammanfattning: I Kakeled på Kinnekulles sydvästsluttning, Västergötland, finns en blottad lagerföljd från överkambrium. Överkambrium är en tidsperiod som sträckte sig från ca 525 till 500 miljoner år sedan. Avsättningen i det överkambriska havet var extremt långsam (1-10 mm/1000 år). Bottenförhållandena var mer eller mindre syrefria, varför nedbrytningen av det organiska materialet var ofullständigt. Dessa förutsättningar gav upphov till den så kallade alunskiffern som är en svart skiffer med upp till 25 % organiskt material som lätt klyver sig i tunna skivor. Lagerföljden med alunskiffer innehåller också linser och lager med oren kalksten, s.k. orsten. Alunskifferlagerföljderna är ofta mycket rika på fossil, men faunorna är inte särskilt mångformiga pga. av den extrema avsättningsmiljön. Bland fossilen märks i synnerhet trilobiterna. Denna djurgrupp tillhör leddjuren och är det dominerande inslaget i faunor från kambrium. De hade ett hårt yttre skelett på ryggsidan som lätt bevarades som fossil. Trilobiterna kan användas för att fastställa lagernas inbördes åldersförhållande, s.k. biostratigrafi. En biostratigrafisk undersökning har gjorts på lagerföljden i Kakeled. Denna undersökning har resulterat i att fem zoner och sex subzoner har kunnat urskiljas här. Den traditionella uppfattningen om alunskifferns avsättningsmiljö har varit att den avsatts på relativt djupt vatten där strömmar och andra vattenrörelser inte förekommit. För att se om denna uppfattning stämmer gjordes en undersökning gällande orienteringen hos en trilobits (Agnostus pisiformis) skal. Denna trilobit förekommer i stor mängd i A. pisiformis-zonen och täcker ofta hela alunskifferytor. Vid en bottenmiljö fri från strömmar där endast gravitationen påverkar det nedfallande materialet, kan det förväntas att skalen avsätts med den konvexa sidan ner och med en slumpmässig orientering. På de fem ytor (fyra alunskifferytor och en orstensyta) som undersöktes visade det sig att majoriteten skal var avsatta med den konvexa sidan upp och att de dessutom hade en generell orientering som indikerade en strömriktning mot norr. Detta pekar starkt på att avsättningsmiljön var påverkat av vattenrörelser.