Stubbrytningens klimatpåverkan : en studie av stubbrytningens kortsiktiga effekter på koldioxidbalansen i boreal barrskog

suédois. Harvesting stumps for biofuel purposes has the potential to reduce the amount of fossil fuel that we use. The climate gain from exchanging fossil- for biofuel can however be offset if the harvesting technique results in higher decomposition rates. Stump extraction causes a significant disturbance of the soil that could result in a net CO2 efflux from increased decomposition. The aim of this study was to determine whether or not stump harvesting can be considered climate neutral in terms of CO2 emissions in a short term perspective. To do this, NEE (net ecosystem exchange) for three years from two areas in a former coniferous boreal forest in central Sweden was investigated. The reference site was clear felled and site prepared, the control site was clear felled, stump harvested and then site prepared. For comparison, the reduced amount of decomposable substrate on the stump harvested site had to be accounted for. This was achieved by calculating the total amount of stump biomass that was removed and then by modelling respiration from its decay using a negative exponential function. The results indicate no increase in CO2 emissions from the stump harvested site, on the contrary it was found to be a smaller CO2 source annually than the reference site. The difference in CO2 fluxes was however not significant (p<0,05). In conclusion stump harvesting can be considered climate neutral in terms of CO2 emissions in a short term perspective. The long term effects of stump harvesting are however still unknown.

suédois. Att skörda stubbar för att använda som biobränsle kan potentiellt minska användandet av fossila bränslen, men klimatnyttan reduceras om avverkningstekniken skulle visa sig resultera i en ökad nedbrytning. Stubbrytning orsakar en kraftig störning av jorden som skulle kunna leda till ökad nedbrytning och ett ökat koldioxidflöde från marken. Syftet med denna studie är att avgöra huruvida stubbskörd kan anses klimatneutralt i fråga om CO2-utsläpp ur ett kortsiktigt perspektiv. För jämförelsen undersöktes två ytors kolbalanser för tre år. Ytorna låg i en tidigare boreal barrskog i Mellansverige. Referensytan var slutavverkad och markberedd, kontrollytan var slutavverkad, stubbskördad och därefter markberedd. De två ytornas kolbalanser var dock inte direkt jämförbara eftersom stubbarna skördats från kontrollytan och mängden nedbrytbart substrat alltså minskat med en betydande mängd. Detta korrigerades genom att beräkna den totala mängden stubbiomassa som skördats för att sedan modellera nedbrytningen med en negativ exponentialfunktion. Den resulterande mängden koldioxid från nedbrytningen adderades till den stubbskördade ytans för analys. Studien visar inte på några signifikanta (p<0,05) skillnader i koldioxidflöden från stubbskördad mark jämfört med konventionellt slutavverkad mark. Tvärtom visade sig den stubbskördade ytan årligen vara en mindre kolkälla än referensytan under undersökningsperioden. Den störning som stubbrytning utgör verkar således inte vara mer omfattande än den som utgörs av markberedningsåtgärder. Sammanfattningsvis kan stubbrytning anses vara klimatneutralt i fråga om CO2-utsläpp ur ett kortsiktigt perspektiv. De långsiktiga effekterna av stubbskörd är dock fortfarande okända.