Markanvändningens påverkan på kolinlagring

anglais. The ongoing climate change, caused by anthropogenic emissions, are making humans adapt to a new status quo, but focus should also be on mitigating climate change. One possible solution for this is to use the natures’ ability to sequestrate carbon from the atmosphere. To do this, it is necessary to gain knowledge about the current situation regarding land cover and the capacity to store in different types of land cover. The aim of this study is to investigate the change in land cover in Helsingborg municipality between the year 2000 and 2017 and its potential to store carbon. The methods used are remote sensing by ortophotographs in combination with modelling of potential carbon storage. The results show that there has been a development regarding land cover. The land cover for 2017 showed an increase in hard surfaces and a decrease in agricultural land, but also a slight increase in vegetation, compared to 2000. The land cover has an ability to potentially store a total of 5.06 Mt carbon. The agricultural land in the municipality has an ability to store 3,3 Mt carbon, high vegetation 1,1 Mt, low vegetation 0,4 Mt and hard surfaces 0,2 Mt. Scenarios were created to test out how different types of land cover development could potentially influence the carbon storage in the land cover. The scenarios show that implementing more areas with high vegetation could increase the potential carbon storage up to 0.68 Mt, and implementing green roofs could increase the potential carbon storage up to 0.13 Mt.

suédois. Hur kan Helsingborgs kommun bidra till de omställningarna som krävs för att lyckas tackla klimatförändringarna? En lösning är att ta hjälp av naturen, så kallade naturbaserade lösningar (nature-based solutions, NBS). Dessa har förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären och binda det som kol i marken. Dessutom bidrar NBS till andra fördelar, såsom biologisk mångfald och mänskligt välbefinnande. Trots att vegetation gör så mycket gott för oss människor är den inte så prioriterad som den borde vara. Denna studie undersöker hur vegetationen har utvecklats mellan år 2000 och 2017 i Helsingborgs kommun och hur vegetationen, tillsammans med resten av kommunens markanvändning, kan bidra till lindring av klimatförändringarna genom dess förmåga att binda kol. På grund av de pågående klimatförändringar som sker just nu till följd av ökade växthusgasutsläpp från mänsklig aktivitet behövs åtgärder för att inte förvärra situationen. Klimatförändringarna bidrar bland annat till högre medeltemperaturer och det är därför viktigt att både arbeta med anpassnings- och lindringsåtgärder för att inte medeltemperaturen ska stiga allt för mycket. Ett av Sveriges 16 miljömål är ”Begränsad Klimatpåverkan”. Detta mål innebär att växthusgasutsläppen måste minska, men även att det skapas möjligheter för kolinlagring i markanvändningen, alltså i skog, mark och vatten. Denna typ av åtgärd är en naturbaserad lösning och innebär att genom att ge skog, mark, och vatten mer omsorg och plats kan naturens egna mekanismer hjälpa till med att binda koldioxid från atmosfären. Detta genom exempelvis via växters fotosyntes, och på så vis hjälpa människan att delvis ta hand om de överflöd av växthusgaser som vi har pumpat ut i atmosfären. Denna studie undersöker hur markanvändningen, med fokus på gröna ytor, i Helsingborgs kommun har utvecklats under 17 år mellan åren 2000 och 2017. Studien undersöker även hur denna utveckling kan bidra till att koldioxid tas upp och låses in som kol i vegetation och mark. Resultatet visar att det har skett en förändring av markanvändningen i Helsingborgs kommun mellan 2000 och 2017. Det har blivit fler byggnader och andra hårdgjorda ytor och mindre jordbruksmark. Men trots att de hårdgjorda ytorna har blivit fler så har inte mängden gröna ytor blivit färre, de är näst intill den samma. Dock har en del av den markanvändning som tidigare bestått av växtlighet idag blivit hårda ytor, detta innebär att denna markens förmåga att binda kol har försämrats och kan idag inte längre ta till sig koldioxid från atmosfären. För att kunna öka mängden koldioxid som tas upp från atmosfären i marken behöver markanvändningen vårdas och mer växtlighet behöver få ta plats och växa fram i kommunen. För att lyckas med detta kan all typ av markanvändning behöva optimeras för att maximera lindringsförmågan mot klimatförändringarna så mycket som möjligt.