Local governance of sustainable consumption on the household level

anglais. Today most Swedish municipalities work actively with climate change mitigation with the goal to decrease their total emissions of greenhouse gases. To achieve this, the municipalities must decrease their consumption related emissions. This is a rather new question within local governance, which begs the question, how do municipalities work to govern its citizens’ consumption patterns? This study set out to investigate how the two Swedish municipalities of Malmö and Gothenburg work with governance methods to steer its citizens’ consumption patterns to become more sustainable. Strategies and challenges to this work were also explored. Bulkeley & Kern’s modes of local governance were tested on three established categories of sustainable consumption. This was performed through a qualitative content analysis of documents as well as interviews with civil servants of the two municipalities. The results show that to influence citizens’ consumption patterns the municipalities mainly employ information-based measures to promote sustainable consumption, but also that they provide sustainably produced heating and electricity to households and sustainable transportation infrastructures, such as bicycle roads and public transport. Additionally, the municipalities address strategies to influence consumption norms, for instance among young people in school. A key challenge for the municipalities is a lack of knowledge on effective governance measures for promoting sustainable consumption.

suédois. Kommunal styrning av hållbara konsumtionsmönster på hushållsnivå Många svenska kommuner har antagit ambitiösa klimatmål, flera av dem försöker påverka sina invånares konsumtionsmönster, vilket är en av de största orsakerna till växthusgasutsläppen. Hur kan svenska kommuner påverka sina invånares konsumtionsvanor, när konsumtionsvalet trots allt ligger i deras händer? I denna studie jämförs hur två större svenska kommuner arbetar med hållbar konsumtion och på vilka sätt de försöker påverka medborgarnas konsumtionsval och konsumtionsmönster. För att påverka invånarnas konsumtionsrelaterade klimatavtryck arbetar Malmö och Göteborgs kommuner med information- och inspirationskampanjer, ekonomiska styrmedel, ett utökande av infrastruktur för hållbara transportval och leverans av hållbart producerad energi. Svenska kommuner saknar idag till stor del kunskapen som krävs för att effektivt påverka sina invånares konsumtionsmönster. Svenskarnas konsumtion är idag den enskilt största bidragaren till växthusgasutsläppen, där cirka 5 ton CO2eq per capita och år kan tillskrivas hushållens konsumtion, vilket utgör ungefär 60 % av de totala konsumtionsrelaterade utsläppen. Trots viss överlappning mellan utsläppskategorierna kan denna siffra relateras till de två andra kategorierna av utsläpp som traditionellt brukar rapporteras, produktions- och territoriella utsläpp, på sammanlagt 4 ton CO2eq per capita och år, samt den nivå av utsläpp som krävs för att vi globalt ska nå Parisavtalets mål år 2050, på 1 ton CO2eq per capita och år. För att kommunerna ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål i linje med Parisavtalets mål, måste de få bukt med sina invånares konsumtion av varor och tjänster. Att skapa kunskap om hur kommunerna arbetar, och hur de kan arbeta, är av vikt för att kommunerna ska ha en chans att nå dessa mål. Denna studie kan användas som en inspiration för mer omfattande studier om lokal styrning av hållbara konsumtionsmönster på hushållsnivå. Studien baseras på kvalitativ innehållsanalys av dokument och intervjuer med tjänstemän i Malmö och Göteborg, som visar ett par intressanta aspekter. Malmö kommun arbetar progressivt med olika metoder för att påverka sina invånares konsumtion av livsmedel, en kategori som historiskt varit svår att påverka då matvalen till fullo ligger i konsumentens händer. Göteborg fokuserar istället på att bygga om staden för att lösa sina hållbarhetsutmaningar, så som byggnation av mer hållbar kollektivtrafik och ett mer enhetligt cykelnätverk. Båda kommunerna arbetar också för att påverka normer på olika sätt, där de via skolan arbetar med unga människor för att på sikt ändra deras konsumtionsvanor.