Repowering: Ny luft under vingarna för Skånes och Hallands vindkraft?

anglais. In the context of the current climate crisis and a growing need for electricity, renewable energy plays an important role. Repowering means upgrading existing renewable energy production with new, more efficient technology to increase production in older sites. Wind-power technology has developed significantly in the last few years and upgrading wind parks in the most suitable locations is relevant for both climate and electricity needs. In line with the climate goals and the aim to increase energy independence, the European Un-ion is now amending its Renewable Energy Directive (2018/2001). A streamlined permit process for repowering is presented in the original directive and the amendment is devel-oping this further. This thesis investigates the definition and characteristics of repowering in the directive and repowering projects in Skåne and Halland. What will the streamlined permit process change when implemented into Swedish law? Will it facilitate the projects in Halland and Skåne? The methods used were an analysis of the directives and a case study of repowering projects in Halland and Skåne. The analysis used relevant legal sources and interviews with environmental administrators at the County Administrations Boards in Halland and Skåne. This thesis shows that repowering projects today often involve a major change compared to the original projects. A simplified process will therefore likely lead to minimal changes. Perceived obstacles in the case study were mainly not the ones ad-dressed by the directive. This could be due to country-specific laws regarding the permit process of wind power in Sweden. The time limitations will be implemented and will make the duration of the administrative permit process a legal requirement. However, Swedish authorities are already working towards goals for duration and the Swedish government is currently investigating the permit-granting process; implementation of the directive could speed up this work.

suédois. Vindkraftverken skjuter i höjden i och med att tekniken blir allt bättre. Detta medan de verk som står ute och snurrar på de allra bästa platserna börjar närma sig slutet på sin livstid. I ljuset av rådande klimatproblem samt samhällets behov av energi kan så kallad repowering, det vill säga uppgradering av anläggningar som producerar förnybar energi vara en möjlighet. Uppgraderingarna görs för att öka produktionen av el och kan därför vara ett bra alternativ när vindkraftsparker närmar sig slutet av sin livstid. Uppgradering möjliggör ökad elproduktion på platser som har bra vindförhållanden, vilket gör det till en relevant åtgärd i arbetet med att nå både våra klimat- och energimål. EU har på grund av Ryssland invasion av Ukraina samt klimatkrisen utfärdat ett meddelande som heter REPower EU. Meddelandet uppmanar till att öka EU:S självständiga energiproduktion samt att öka produktionen av förnybara energi för att höja klimatambitionen till 2030 och 2050, vilka är de utvalda åren för EU:s miljö- och klimatmål. Med bakgrund av REPower EU och en ökning av klimatambitionerna ändrar EU också sitt förnybartdirektiv, vilket innehåller bestämmelser om arbetet med förnybar energi. Bestämmelserna om repowering eller på svenska uppgradering innefattas av flera ändringar. En förenklad och förkortad tillståndsprocess för repowering introducerades redan i original direktivet, men kompletteras nu med ytterligare beskrivning. Ändringarna ska spegla den höjda ambitionen i klimatarbetet samt anpassa direktivets bestämmelser till nyheten accelerationsområde för förnybar energi. I och med ändringarna från EU är det upp till Sverige att föra in detta i sin egen lagstiftning så att målen med direktivet kan uppfyllas. Frågorna är om detta kommer skapa nytta och underlätta för repoweringprojekt? Vad kan implementeringen få för faktisk innebörd när den görs i Sverige? Detta arbete tittar därför på vad repowering faktiskt kan innebära i Skåne och Halland och vad dagens projekt har för karaktär. Resultatet visade att de undersökta projekten ökade eller förväntas öka sin kapacitet i och med repowering. För projekten som undersöktes i arbetet ökade elproduktion med 200–400% från originalprojektet. Den stora ökningen i elproduktion kan göras i och med den tekniska utveckling på vindkraftsområdet som skett de senaste årtiondena. Detta medför också att vindkraftverken har blivit allt större och högre, vilket gör att uppgradering kan innebära en stor förändring. Projekten kallas för repowering men hamnar ofta i gråzonen mellan uppgradering och att bygga nytt, vilket gör det svårt att förenkla i processen för att få tillstånd. Att använda ett gammalt område för vindkraft igen kan i sig själv göra att hela processen känns enklare och i vissa fall kan det öka acceptansen för vindkraftsprojektet. Att förkorta processen kan däremot vara enklare då tidsgränsen kan bli ett tydligt lagkrav. Dock finns det flera upplevda hinder som direktivet inte tar upp. Ofta är dessa hinder specifika för svensk lagstiftning, exempelvis ingår inte överklagan och kommunal tillstyrkan i den tid som räknas. Direktivet ska implementeras under 2025 och kan vara en knuff som snabbar på arbetet och leder till att lagförslag tas fram samt att befintliga lagar ses över. Kanske kan begreppet uppgradering och tidskraven därmed få en mer självklar plats i svensk lagstiftning. I detta arbete gjordes en analys av direktiven utifrån relevanta källor samt en fallstudie med intervjuer av repowering-projekt i Skåne och Halland.