Global effects of albedo change due to urbanization

Английский. Human population on Earth is increasing and is projected to continue increasing for many years to come. Most of the increase will probably occur in cities and the extent of urban areas will increase with it. As cities grow larger and new cities are built, the many and diverse climatic effects of urbanization will become more evident. A specific climatic effect of urbanization which has not received as much attention as it might deserve is the change in the reflective properties of the surface. This report aims to investigate the climatic effects of urbanization, especially albedo (the ratio of incoming to outgoing solar radiation for a given surface), by reviewing relevant literature. Through this it aims to answer what the effects of albedo change due to urbanization are in a global perspective. Urbanization has many effects on surface albedo. It reduces it through the introduction of dark surfaces, through changing the surface geometry to better capture solar radiation, and through reducing snow cover in winter. It can also increase it by increasing the cloud cover and by emitting air pollutants and aerosols. Some effects, such as a modified surface moisture regime or climate changes downwind of cities, can act to both reduce and increase it, with the net effect very dependant on local factors. Studies report that cities usually have lower albedo values than rural surfaces, commonly 2-5 % lower than crop-lands at the same latitude for example. The radiative forcing of this albedo reduction is very small. This is mainly because the fraction of Earth's land surface covered by urban areas is only 0.44 % according to the best estimate. While the climatic effects of albedo change due to urbanization are small on a global scale, they are quite distinct on regional to local scales. The small extent of urban areas today is still more than twice as large as the estimate cited in the last assessment report by the IPCC (AR4). With the projected increase in urban populations, the small global effects will become progressively more important and will need to be taken into account in future studies of climate and land use change.

Шведский. Hur många gånger har du tagit på dig en svart tröja och sedan upptäckt hur varmt det blir när solen tittar fram? Med hjälp av den erfarenheten är det säkert tydligt att mörka material värms upp mer av solens strålar än ljusa material. Man säger att mörka material ”tar till sig”, eller absorberar, en större andel av den strålning som solen sänder ut i form av ljus. Det som inte absorberas kan istället ”studsa vidare”, eller reflekteras, och andelen strålning som reflekteras av den totala mängden inkommande strålning kallas för albedo. Precis som svarta tröjor har även andra mörka ytor ett lågt albedo. Asfalt, mörka tak och väggar med mera är exempel på ytor som ofta hittas där människor bor och jobbar. I städer och tätbebyggelse utgör dessa ytor en stor del av markytan. Därför bidrar de till att sänka tätbebyggelsens albedo och orsaka en uppvärmning. Den här rapporten syftar till att, genom att granska relevant litteratur, undersöka hur städernas utbredning, eller urbaniseringen, påverkar det globala klimatet med fokus på dess påverkan på markytans albedo. Mörka ytor utgör bara en av tätbebyggelsens effekter på markytans albedo. Vissa effekter, såsom ökat molntäcke och utsläpp av luftföroreningar, kan höja tätbebyggelsens albedo (sett från utanför atmosfären) medan andra både kan öka och minska albedo. Mörka ytor, ett minskat snötäcke i tätbebyggelse på vintern och att solens strålar kan reflekteras flera gånger mellan byggnader så att mer absorberas, gör att tätbebyggelse oftast har ett lägre albedo än dess omgivning. Effekten av tätbebyggelsens förändring av albedo blir mycket liten på global nivå, eftersom tätbebyggelsen täcker så liten yta när man ser till hela jorden. Ungefär 0.44 % av den totala landytan beräknas vara täckt av tätbebyggelse. Även om ytan är liten är den förmodligen minst dubbelt så stor som t.ex. den internationella klimatpanelen IPCC citerade i sin senaste rapport och även om effekterna är små ur ett globalt perspektiv påverkar urbaniseringen klimatet högst märkbart på regional till lokal nivå. Då allt fler människor kommer att bo i städer och städerna kommer att växa och bli fler, kommer städernas effekter på klimatet att bli allt viktigare i framtiden. Därför måste forskningen på området fortsätta och urbaniseringen bör tas i beaktande i framtida studier av klimat- och markyteförändringar.