Processöversikt och effektivisering av gruvetablering enligt svensk lagstiftning

Английский. Metals and minerals are prerequisites for a modern and climate-neutral society. Domestic mining facilities are also an essential part of the Swedish national economy. Sweden has a unique bedrock and is one of Europe's largest producers. However, the willingness to invest in the Swedish mining industry has dropped over the last decade. The main reason for this is the complication and uncertainty in the permit process. Mining is considered an environmentally hazardous activity and is regulated in Swedish law by the Mineral Act and the Environmental Code. The process of establishing a mine requires several different permits from a variety of government bodies. The process is often experienced as needing clarification, both by those seeking the permit and those granting it, causing duplications, the need for completion and an overall long processing time. Copperstone Resources, a Swedish junior mining company, is in the midst of the permit process for reopening and expanding an old copper mine in Kiruna in northern Sweden. A case study of their process attempts to pinpoint bottlenecks, e.g., duplicated trials, and describe the overall complexity of the holistic process. General efficiency measures are brought forth and applied to the case study.

Шведский. Koncessionsmineral är ämnen som är viktiga för samhället, de behövs för att bygga bilar, telefoner, infrastruktur och mycket mer. Ämnena är även viktiga för att verkställa en grön energiomställning och för uppfyllelse av de nationella miljömålen. För att utvinna dessa ämnen behövs någon form av gruvbrytning, vilket kan ske i underjordsgruvor eller dagbrott. Gruvbrytning är en verksamhet som tar stora ytor mark i anspråk och som har en stor inverkan på den lokala miljön. Gruvor kan endast etableras där fyndigheten av ämnet finns, men ibland kan det även finnas andra intresseanspråk på den mark som gruvan behöver använda. För att säkerställa att samhället får tillgång till de nödvändiga ämnena, samtidigt som andra bevarandeintressen skyddas, finns en omfattande lagstiftning gällande gruvverksamhet. Alla koncessionsmineral, vilket inkluderar de flesta metaller, regleras i svensk lagstiftning av minerallagen. Eftersom gruvverksamhet har stor miljöpåverkan klassas den som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Miljöfarliga verksamheter måste alltid ha miljötillstånd för att få påbörjas, vilket kan fås genom en prövning av mark-och miljödomstolen. Utöver miljötillståndet måste den som önskar att starta en gruva även söka flera andra tillstånd, bland annat behövs undersökningstillstånd för att få undersöka om det finns några fyndigheter i marken, och bearbetningskoncession för att få rätt att bryta fyndigheten efter att miljötillståndet trätt i kraft. Bolaget som önskar att öppna en gruva måste följa flera olika lagar och ha kontakt med ett stort antal myndigheter och andra intressenter. Andra intressenter kan handla om lokalbefolkning, privatpersoner eller bolag som kan förväntas bli särskilt berörda av den planerade gruvverksamheten. Processen från att det inledande prospekteringsarbetet påbörjas till det första spadtaget är ofta mer än ett årtionde långt. Den långa ansökningstiden är utmanande för bolagen, speciellt juniora bolag som inte har någon inkomst förens gruvbrytningen börjar. Dessa bolag finansieras av riskkapital, det vill säga frivilliga finansiärer som inte har en garanti på att de får pengarna tillbaka. Chansen för nya gruvbolag att locka till sig riskkapital och bedriva den här typen av projekt är starkt kopplat till hur väl fungerande tillståndsprocessen är. En fungerande tillståndsprocess måste vara transparent, tydlig, och helst förutsägbar. Sveriges gruvnäring har i internationella perspektivet blivit mindre attraktivt att investera i under de senaste åren. Det beror till stor del på att den svenska prövningsprocessen uppfattas som osäker. Handläggningen av ansökan för att öppna gruvor är även kostsam för de inblandade myndigheterna, vilka finansieras av skattepengar. Komplexiteten och storleken på en sådan ansökan kräver mycket resurser och kunskap från myndigheterna. Det kan ibland vara svårt att tolka vad som ska prövas vart, vilket leder till att vissa delar av ansökan prövas vid flera tillfällen. Arbetet undersöker hur prövningen av tillstånd för gruvverksamhet i Sverige kan förenklas och bli mer effektiv. I arbetet inkluderas en fallstudie av den pågående tillståndsprocessen för att återöppna Viscariagruvan i Kiruna, som drivs av bolaget Copperstone Resources AB. Genom fallstudien får läsaren en bild av hur komplext arbetet för att öppna en gruva är i det stora hela, genom att flera olika tillhörande processer beskrivs.