Digitala produktpass - Ett styrmedel för att främja hållbar konsumtion?

Английский. The transition to a sustainable economy requires smarter management of product-related data over the entire product life cycle. Most of this information is currently not optimized to be easily accessible to businesses and consumers. Therefore, politicians have an important role to play in implementing various environmental policies and product related instruments, to reduce the environmental impact of production and to make consumers buy fewer newly produced goods. Digital technology provides the ability to label, track, locate and share product-related data, which is why it has the potential to improve the information available to companies, increase resource efficiency and give consumers the opportunity to make sustainable choices. The purpose of this study is to investigate whether Digital Product Passports (DPP) might be an appropriate instrument to promote sustainable consumption. Through a literature review and contact with experts, this study shows that one of the main drivers for implementing DPP is its capability to make product information more available and transparent to consumers and other market participants. Furthermore, it has potential to promote sustainable production and development of circular business models. However, some of the main challenges are handling of product data, design, and data content, as well as legal barriers. Overall, there is a great demand for further research and investigation on different issues concerning DPP. The main question is how DPP can relate to existing product regulatory instruments within EU and on a national level. DPP is unlikely to be a complete solution to achieving a circular economy, but its realization may be particularly meaningful as a key instrument in the existing policy mix.

Шведский. Digitala produktpass som miljöpolitiskt styrmedel för en hållbar konsumtion Genom att enskilda varor på marknaden får unika digitala produktpass är tanken att det ska bli mycket enklare för konsumenter och andra marknadsaktörer att få tillgång till relevant produktinformation. Införande av digitala produktpass kommer sannolikt inte att vara en fullständig lösning, utan snarare ett komplement till befintliga politiska styrmedel för att uppnå en cirkulär ekonomi. I dagens konsumtionssamhälle är det ofta svårt för medborgare och företag att hitta tillförlitlig information om de produkter som köps och används. Hur får man reda på varans koldioxidavtryck, om och hur den går att reparera, om den innehåller farliga ämnen? Hur länge kommer varan hålla innan den går sönder? I dagsläget finns det flertalet olika miljömärkningar, men de kan ofta skapa mer förvirring än klarhet – och dessutom tar de ofta enbart hänsyn till ett fåtal aspekter. FN har genom Agenda 2030 satt upp mål för hållbar utveckling till år 2030. För att kunna nå mål 12 om hållbar konsumtion och produktion behöver våra konsumtionsmönster förändras radikalt, men allt ansvar kan inte läggas på konsumenterna. Här har politikerna en viktig roll att vidta åtgärder för att minska produktionens miljöpåverkan samt minska konsumtionen av nyproducerade varor. Speciellt då nuvarande åtgärder inte visat på tillräckligt goda resultat för att nå de uppsatta miljömålen. Genom digitala produktpass är tanken att det ska bli mycket enklare, både för konsumenter och andra marknadsaktörer, att få tag på relevant produktinformation. Då passet kopplas till en databas med ett brett utbud av information, kan varor jämföras utifrån samma kriterier vilket underlättar för konsumenter att göra medvetna val. Detta kan i sin tur öka efterfrågan och främja utvecklingen av mer hållbara produkter. Även konsumtionen av nyproducerade varor kan minska genom ökat underhåll och ökade reparationer. Svårigheterna är hur hantering av data ska ske, passets utformning och innehåll, hur uppföljning och kontroll ska ske och finansiering. Genom att undersöka dessa aspekter kan studien förhoppningsvis utgöra en grund för huruvida digitala produktpass är ett lämpligt styrmedelsalternativ för att främja en hållbar konsumtion.