Utvärdering av skotning med påhängsvagn

Att utöka lastkapaciteten med hjälp av vagn(ar) efter ett dragfordon är givetvis ingen nyskapande innovation. Inom de flesta transportarbeten maximeras lastkapaciteten under de givna fysiska och ekonomiska begränsningarna. Påhängsvagn för skotare har testats tidigare och slutsatserna var att även om själva transporteffektiviteten ökade, så var lastningen av vagnen betydligt svårare än lastningen av själva skotaren. Kostnadseffektivitet uppnåddes därför bara vid relativt långa terrängtransportavstånd. Tack vare teknisk utveckling och ökat fokus på att begränsa markpåverkan finns det dock ett pånyttfött intresse för skotarvagnar. Dagens kranar är betydligt mer kraftfulla och det finns i dagsläget ett stort fokus på att minska skogsbrukets markpåverkan. Att fördela last på fler hjulaxlar skulle kunna vara ett sätt att minska skotningens markpåverkan. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av fältstudiedata jämföra skillnaderna i tidsåtgång, bränslekonsumtion samt markskador vid skotning med och utan påhängsvagn, samt med reducerad last (för att minimera markskador). Skillnaderna i tids- och bränsleåtgång nyttjades till ekonomiska jämförelser under olika skotnings¬förutsättningar. Den studerade skotarens lastade vanligtvis 15 ton, och vagnen ökade kapaciteten med 10 ton (dvs med 66%).Att använda vagnen ökade tidsåtgången och bränsleförbrukningen under transportarbetet, men räknat per skotat ton behövdes 25-33% kortare tid samt 22-27% mindre bränsle jämfört med om transporten gjordes utan vagn. Att lasta och lasta av vagnen tog 44% respektive 94% mer tid och bränsle än att göra motsvarande arbete till och från skotarens lastutrymme. Om användningen av skotarvagnen är lönsam beror därför på transportavståndet. Resultaten visar att användningen av vagnen minskar bränsleförbrukningen vid transport¬avstånd över 400 m enkel väg. Givet kostnaden för den testade vagnen (220 000 kr), blir det kostnadseffektivt att använda vagnen vid transportavstånd över 600 m enkel väg. Dessa brytpunkter gäller dock under mer eller mindre optimala förhållanden (tex plan mark).Kostandsberäkningarna för studiens traktbanksdata över slutavverkningar, visar att i grundscenariot var skotarvagns¬användning bara lönsam för 12-19% av volymen. Om skotarvagnen skulle användas till all skotning skulle den totala kostnaden öka med 4-7% jämfört med skotning utan vagn. Känslighetanalyser visade att det fanns förhållandevis lite att vinna på att använda vagnen som en standardutrustning vid all skotning, medan det skulle kunna bli stora extra kostnaderna. Slutsatsen av de ekonomiska analyserna blir därför att det troligtvis vore lämpligt om flera skotare delar på en skotarvagn, som används på trakter där vagnens fördelar kommer till sin rätt.Testområdet hade god bärighet tack vare dess ovanligt stenrika morän, så det var svårt att utvärdera generella skillnader i markpåverkan mellan skotning med och utan vagn. Studien gav dock stöd för resonemanget om mindre markpåvekan om lasten fördelas på skotare och vagn, även om totala lastvikten är högre än om skotning görs utan vagn. Ytterligare studier behövs dock för att belysa frågan bättre, och då på känsligare mark. Studierna visade på tekniskt förbättringsbehov rörande vagnsdraget, avståndet mellan skotar- och vagnsvirke samt lastsäkring. Dessutom bör de mer långsiktiga effekterna på framförallt skotares kran och drivlina utredas ytterligare.Sammantaget indikerar studien att det finns en ekologisk, och till viss del också ekonomisk potential, som gör att skotarvagnsanvändning förtjänar fortsatt uppmärksamhet.