Plantering av skog på jordbruksmark i Sverige och dess påverkan på biologisk mångfald

英语. The environmental effects, not least on biodiversity, of land use and land use change provide major challenges when sustainability goals are to be met along with demand for production and other ecosystem services. Here I systematically review literature on one major land use change, from agriculture to forest, and the implications for biodiversity. The aim is to provide information for land use decisions in Sweden, and the literature review is thus complemented by a GIS analysis of the trends in converting agricultural lands to forest in the past two decades. The results show that while this conversion has slowed compared to the past century, forest is and could keep being planted on agricultural land with significant effects on biodiversity. The compiled results from the literature review indicate that the direction and magnitude of changes to species richness and density of different taxon is dependent on the biodiversity of converted agricultural lands, the composition of newly planted forests and the structure and species composition of the larger landscape. I found that extensively managed pastures and meadows are especially biodiverse and are therefore the most sensitive to forest plantations. New forests should be planted with ideally a mix of native species. Land management in general should take into account and provide habitat to regionally present wildlife to maximize benefits for biodiversity. Due to the limited number of publications in the field, no conclusions can be made of the effects on certain taxa or on conversion from certain types of agricultural lands to certain types of forest. This review highlights the need for more studies on biodiversity impacts from forest plantation on agricultural land in Sweden in order to avoid conflicts with biodiversity conservation and ecosystem services.

瑞典. Plantera skog i hagen eller på vetefältet? Att börja använda marken i stor skala i form av jordbruk, städer och nedhuggning av skog var en förutsättning till att den mänskliga civilisationen skulle uppstå, men det har inte kommit utan konsekvenser för planeten. Att använda marken på ett hållbart sätt är avgörande för att bemöta de stora miljöproblemen i världen som klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald. Storskaligt jordbruk och skogsbruk kan leda till stora utsläpp av växthusgaser och skada på ekosystemen, men samtidigt är denna markanvändning nödvändig för att tillgodose samhällsbehovet av livsmedel, byggnadsmaterial, energi och mycket annat. I Sverige har markanvändningen förändrats mycket genom historien och under 1900-talet ledde effektiviseringarna av jordbruket till att mycket jordbruksmark planterats med skog, med betydande effekter på miljön. Jag har i min uppsats undersökt i vilken skala denna konvertering av marken fortsätter i Sverige idag och vilken effekt det har för den biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden är en särskilt viktig miljöaspekt då den ligger till grund för att ekosystemen ska producera så kallade ekosystemtjänster, funktioner så som produktion av biomassa och reglering av kol och vatten som samhället är beroende av. Mina resultat visar att konvertering av jordbruksmark till skogsmark har betydande effekter för biologisk mångfald men det är inte så enkelt som att det antingen är en positiv eller negativ effekt. Istället beror utgången på flera förutsättningar och faktorer som till exempel vilka ekologiska värden jordbruksmarken hade från början, vilken typ av skog som planteras istället och hur landskapet ser ut där konverteringen sker. Att plantera skog på blomsterrika ängs- och betesmarker är till exempel mycket dåligt för biologisk mångfald, men planteras skogen istället på en intensivt gödslad och betad betesmark som saknar höga naturvärden kan skogsplanteringen istället få en positiv effekt. Vilken typ av skog som planteras är också viktigt, då en skog med en variation av inhemska träd kan stödja en mycket högre biologisk mångfald än en monokultur med bara likadana, lika stora träd. Det är också viktigt att veta vilka arter av djur och växter som finns i eller nära området där konverteringen sker, så att just dessa arter kan gynnas. Min studie visar också på de svåra avvägningar som måste göras när man fattar beslut om markanvändning. Dels måste man balansera behovet av jordbruk och 3 skogsbruk mot varandra och dels måste man ibland välja mellan att maximera biologisk mångfald eller någon annan nytta som produktion eller kolbindning. Det har blivit uppenbart att det krävs mycket information för att kunna fatta bra beslut om hur vi använder marken på bästa sätt. För detta krävs det mer forskning om effekten på biologisk mångfald av att konvertera jordbruksmark till skogsmark.