Parkslide, hur blir man av med den?

英语. Japanese knotweed is a big problem in Sweden and there is no known control that can eliminate stands of the plant. Therefore the aim with this thesis is to investigate the effect on Japanese knotweed of two control methods: mowing and hot water. The control methods chosen are the ones used by the Ängelholm municipality since this thesis is done in collaboration with them. The methods were investigated through comparing 18 stands in total, all the stands were located in Ängelholm municipality. There were three groups of stands, controlled by hot water, controlled by mowing and not controlled at all. Data for the comparison was collected through field work in october 2021. In the stands, an area of 1x1 m was randomly laid out. Inside the area three factors were measured, height on highest point, diameter of five stalks and number of stalks. This was repeated three times. A mean was calculated and statistically analyzed for the three factors to compare the three groups of stands. The results were that mowing appeared to change the growing behaviour of Japanese knotweed but it did not seem to eliminate the stands. However, since other studies have shown that mowing can stop the growth of the stand the method can be used for that purpose. Hot water had effects that could suggest that, with enough time given, the method can eliminate stands of Japanese knotweed. Elimination with hot water might nevertheless prove very expensive since the method probably needs to be applied with a high frequency for successful elimination. Therefore the hot water should only be used where the benefits justify the costs. More studies need to be done to find a control method that is not just effective but also has a cost that is in proportion to the effectiveness.

瑞典. Är det helt omöjligt att ta död på parkslide? Nej men frågan är om priset är värt det. Hetvatten som var den bekämpningsmetod som hade bäst effekt i det här arbetet är väldigt dyr och måste dessutom göras ofta under en längre period. Slaghackning, den andra bekämpningsmetoden som undersöktes kostar inte mycket men verkar inte heller kunna utrota bestånd av parkslide. Metoden kan däremot användas för att hindra parkslidebestånd från att växa i storlek. På så sätt hindrar man parkslide från att ta över till exempel ens trädgård i väntan på att en effektivare och billigare bekämpningsmetod tas fram. Vidare studier behövs nämligen om man ska kunna hitta en bekämpningsmetod som faktiskt kan ta död på parkslide utan att kostnaden blir oproportionerligt stor. Det är särskilt viktigt när kommuner är de som utför bekämpningen eftersom de har en begränsad budget till naturvårdsarbete där bekämpning av parkslide ingår. Om det inte leder till några större positiva effekter för naturen att ta bort parkslide gör antagligen de pengarna mer nytta om de används till andra naturvårdsåtgärder. Varför vill man då ha bort parkslide? Anledningen är att den orsakar problem både för naturen och oss människor. I naturen tar parkslide lätt över där den växer så att andra arter missgynnas och för oss människor är det allvarligaste problemet att jordstammarna kan göra det svårt att utföra anläggningsarbeten längs vägar och järnvägar. I vissa fall har parkslide även vuxit in i husgrunder. Som tur är händer det sällan och risken är liten när det gäller hus som är välbyggda, det kan dock vara nog så jobbigt att parkslide tar över ens trädgård. Att en art är problematisk för natur och människa är också vad som gör att den klassas som invasiv. Det plus att den ska ha importerats av människan efter år 1800 och därför anses vara främmande. Så är fallet med parkslide, den är alltså en invasiv främmande art. Invasiva främmande arter är redan ett stort hot mot naturen och samhällsekonomin och det finns risk för att de kommer bli ett ännu större problem i framtiden på grund av klimatförändringarna. Det är av största vikt att kunna utrota eller kontrollera de importerade arter som börjar sprida sig på ett invasivt sätt. En anledning till det är att importen av arter utifrån inte kommer att kunna upphöra eftersom de arterna är viktiga inom flera olika områden. En annan anledning är att det är svårt att ställa några lagkrav på utrotning och kontroll utan bekämpningsmetoder som möjliggör det. Resultatet från det här arbetet bidrar till kunskap om det mest effektiva sättet att använda två av de bekämpningsmetoder som finns tillgängliga. Metoderna har viss effekt men den är tyvärr inte tillräcklig utan bättre metoder behöver tas fram.