Vindkraft på skogsmark: Privata skogsägares syn på bevarande av biologisk mångfald vid vindkraftsetablering

英语. This study aimed to gain a deeper understanding of Swedish small forest owners’ perspectives on ecological compensation on their land in relation to wind farm construction, specifically how their sense of ownership influences their willingness to engage in such activities. To fulfil this aim, semi-structured interviews were conducted with ten private forest owners who had signed agreements for wind power development with the renewable energy company Eolus AB. A three-dimensional ana-lytical framework was applied to analyse the empirical material from an ownership perspective. The results show that most of the interviewed forest owners are negative toward ecological compensation. However, respondents with higher education in forestry or related subjects were more positive. Using the analytical framework, key influencing themes emerged that could explain the forest owner’s reluctance to ecological compensation, such as economic considerations, a sense of responsibility to address climate change, identification with production forestry, and the im-portance of retaining decision-making power over their land. A long-standing family connection to the forest also shaped their views regarding land use in their forest. While many forest owners viewed ecological compensation as conflicting with their produc-tion-oriented identity, several opportunities were identified. These include establishing guarantees for compensation efforts, offering economic incentives for lost production, and building on existing relationships between forest owners and wind power developers. Such approaches may help foster legitimacy, strengthen empowerment, and support the creation of new forest values. If implemented thoughtfully, these strategies could enhance collaboration with private forest owners and contribute positively to biodiversity conservation in Sweden

瑞典. Privata skogsägares syn på att bevara natur vid installation av vind-kraft i skog De svenska skogarna är stora, nästan 80 procent av Sveriges yta är täckt av skog. Det låter mycket, men skogen har många användningsområden. Den ger oss virke och papper, möj-ligheter till vandring och turism, plats för vindkraft och är hem åt djur och växter. Samtidigt minskar antalet arter på vår planet, och både klimatförändringar och skogsbruk påverkar arternas chans att överleva. För att minska vår klimatpåverkan behövs ett hållbart skogs-bruk, och vindkraft i skogen är ett viktigt alternativ om vi vill ha el i våra hus med låg kli-matpåverkan. Men vi måste hitta lösningar för att samtidigt minska aktiviteternas påverkan på djur och växter. Flera vindkraftsföretag vill idag bidra till att stärka den biologiska mång-falden runt sina parker, men för att lyckas behöver de skogsägarna med sig. Frågan är om skogsägarna är villiga att delta? Djur och växter lever i täta relationer och är beroende av varandra för att våra skogar ska vara mot-ståndskraftiga mot stormar och andra naturkatastrofer. Att vi ser en minskning i den biologiska mångfalden är därför oroande, en produkt av människans växthusgasutsläpp och markanvändning. För att minska vår påverkan på naturen behöver vi därför fundera på hur vi kan ta vara på det sko-gen ger utan att förstöra den. Skogen är en av flera lämpliga platser för vindkraften då det går att kombinera vindkraft med skogsbruk och andra skogliga aktiviteter, samtidigt är skogen glesbebyggd vilket ökar möjligheten att inte bygga nära bostadshus. Därför kommer utbyggnaden av vindkraft i skogen sannolikt att fort-sätta i framtiden. För att kompensera för den skog som tas i anspråk kan vindkraftsföretagen samar-beta med skogsägare för att skydda eller återbygga annan skog så att djur och växter fortsatt har utrymme. Men skogsägare är inte alltid positiva till att skydda natur på sin mark. De oroar sig för fler reg-ler, minskad bestämmanderätt och ekonomiska förluster, eftersom skydd av natur minskar deras areal för skogsbruk. Många identifierar sig även med sin skog och sitt skogsbruk vilket medför att de inte vill ändra hur den ser ut. Det har dock visat sig att utbildning kan spela en viktig roll, skogsägare med kunskap inom natur och skog är generellt mer positiva till att skydda arter. Samtidigt som eko-nomisk ersättning och garantier är fortsatt viktigt. Att börja samarbeta med de skogsägare som är positiva kan vara en väg framåt, men kanske inte tillräckligt för att faktiskt skydda naturen. Därför kan mindre åtgärder för naturen, även i produktionsskog, vara en möjlighet för att långsamt förändra attityder och skogsägarnas sätt att identifiera sig med skogen. På sikt kan sådana samarbeten ge utrymme för både elproduktion och biologisk mångfald, och säkra ett hem för de arter som alltid levt i skogen.