Intervjustudie om Sveriges lagar gällande bisfenoler | Interview study on Sweden's laws regarding bisphenols
2025
Persson Falk, Saga | Yasin, Dunia
Bisfenol A (BPA) är en av de mest studerade bisfenolerna och har reglerats strängt inom EU på grund av dess hormonstörande egenskaper. Samtidigt är flera strukturellt liknande ämnen, såsom bisfenol F (BPF) och bisfenol S (BPS), fortfarande mindre reglerade trots att forskning visar på liknande hälso- och miljörisker. Denna studie undersöker varför BPA är reglerat i högre utsträckning än andra bisfenoler, med fokus på hur vetenskaplig osäkerhet, juridiska ramar och riskperception påverkar regleringsprocessen. Studien har genomförts med kvalitativ metod och bygger på sex semistrukturerade intervjuer med experter från svenska myndigheter och organisationer som berörs av kemikalielagstiftning. Det teoretiska ramverket kombinerar försiktighetsprincipen med teorier om riskperception. Resultaten visar att tillgång till data, industrins inflytande och EU:s lagstiftningsstruktur, särskilt REACH-förordningen, bidrar till meningsskillnader i hur regleringen bör vara. Försiktighetsprincipens tillämpning begränsas av höga beviskrav, och riskperception påverkar hur risker kommuniceras och prioriteras. Gruppbedömningar lyfts fram som ett möjligt verktyg för att stärka regleringen, men innebär också vetenskapliga och juridiska utmaningar. Studien bidrar till ökad förståelse för komplexiteten i kemikalielagstiftning och behovet av bättre datainsamling, riskkommunikation och samordnade bedömningsstrategier inom miljöpolitiken.
显示更多 [+] 显示较少 [-]Bisphenol A (BPA) is one of the most widely studied bisphenols and has been subject to stricter regulation within the European Union due to its endocrine disrupting properties. However, structurally similar substances, such as bisphenol F (BPF) and bisphenol S (BPS), remain less regulated despite growing evidence of comparable health and environmental risks. This study investigates why BPA is regulated while other bisphenols are not, with focus on the role of scientific uncertainty, legal frameworks, and risk perception in the regulatory process. A qualitative method was used, based on six semi structured interviews with experts from Swedish authorities and institutions involved in chemical regulation. The theoretical framework combines the precautionary principle with theories of risk perception. The results show that data availability, industry influence, and the structure of EU legislation, particularly the REACH regulation, contribute to regulatory discrepancies. The precautionary principle is limited by high evidentiary demands, and risk perception affects how risks are communicated and prioritized. Group assessments are highlighted as a potential tool to strengthen regulation, although they also present scientific and legal challenges. The study contributes to a better understanding of the complexity behind chemical regulation and emphasizes the need for improved data collection, risk communication, and integrated assessment strategies in environmental policy.
显示更多 [+] 显示较少 [-]