Effekt av åtgärder i Umeälvens nedre del på leklaxens vandring från älvmynningen till passage av Stornorrfors fisktrappa 2014

Syftet med studien 2014 var att utvärdera effekten på uppströmsvandringen av de åtgärder som gjorts i Umeälvens nedre del sedan 2013. Totalt märktes 94 laxar med aktiva radiosändare och 159 med passiva sändare (PIT) fördelat över fem märkomgångar mellan 11 juni och 16 juli. Nio loggrar med antenner placerades ut på nio strategiskt utvalda ställen längs älven, från Gimonäs till Ekorrsele, för registrering av laxarna med aktiva sändare. Läsare för de passiva märkena fanns i Baggböle (ej fullständig täckning) samt i fisktrappan (sju antennpar).Vandringssäsongen 2014 karaktäriserades av höga flöden från månadsskiftet maj-juni och några veckor in i juni. Efter mitten av juni följde spillflödena utan undantag den planerade spillflödesregimen för säsongen 2014 samtidigt som flödet via kraftverket var betydligt lägre än veckorna innan. Vattentemperaturen var hög från mitten av juli till mitten av augusti, med temperaturer över 24 °C när det var som varmast. I början av säsongen och fram till 20 juli noterades förekomst av sjuka och svampangripna laxar i samband med märkning och uppe i älven. Uppvandringsframgången (Obbola till passage av fisktrappan) var låg om man ser till alla märkgrupper, ca 20 %. Endast några få procent av den första märkgruppen passerade fisktrappan, vilket drog ner den totala vandringsframgången. Om man exkluderar den första märkgruppen vid beräkning av vandringsframgången blev resultatet ca 35 %. Syftet med undersökningen var inte att fastställa vandringsframgången för hela säsongen, men bortfallet ur den första märkgruppen antyder att framgången var mycket låg för den stora mängd vilda laxar som anlände tidigt under säsongen. De specifika frågeställningarna med årets undersökningar och de svar som erhölls på dessa frågor var:1. Hur påverkas uppvandringen av fisk från sammanflödesområdet till passage av fisktrappan (gamla älvfåran) av kortare men mer frekventa 50 m3 /s spill än de traditionella 50 m3 /s spillen? Mer specifika frågeställningar har varit:a. Hur påverkas anlockningen från sammanflödet till Baggböle? 82 % av laxarna registrerades i sammanflödesområdet och hälften av dessa kom till Baggböleområdet inom 1.8 dygn efter ankomst till sammanflödet. För 25 % av laxarna tog det mer än 4.4 dygn att ta sig till Baggböle. Liksom tidigare år anlockades laxarna på en hög andel spillflöde, främst på spillflöden som utgjorde mer än 10 % av totalflödet. Tiden från märkning till Baggböle var för merparten av laxarna mer än tre dygn kortare än under 2013. Däremot var andelen som kom till Baggböle betydligt lägre, 65 %, under 2014 jämfört med 2013 (88 %).b. Hur påverkas uppehållstiden i Baggböleområdet? Uppehållstiderna i Baggböleområdet innan uppströmspassage var betydligt längre än under 2013, 28.8 jämfört med 6.8 dygn (medianer), troligen pga en kombination av dålig kondition hos laxen och hög vattentemperatur.c. Hur påverkas vandringen från Baggböleområdet till fisktrappans område? Passagen av forsen var överrepresenterad vid 23 m3 /s spill i och med att 87.5 % av individerna passerade Baggböleforsen på 23 m3 /s medan detta spill förekom 73 % av tiden när laxarna befann sig i området. 35-45 % av laxarna i Baggböle registrerades även i fisktrappan, vilket var drygt 20 procentenheter sämre jämfört med 2013 då andelen som tog 4 sig vidare till fisktrappan var ca 65 %. Tänkbara förklaringar till den sämre framgången 2014 torde vara sjukdom och hög vattentemperatur snarare än den ändrade flödesregimen.d. Hur påverkas uppehållstiden i området vid fisktrappan? Mediantiden från första registrering på undervattensantennen inne i diffusorn till första registreringen i kammartrappan var 1.6 dygn, vilket var två dygn snabbare än 2013. 75 % av de radiomärkta laxarna registrerades i fisktrappan inom 4.1 dygn vilket var 10 dygn snabbare än föregående år. Den betydligt kortare anlockningstiden under 2014 kan förklaras av förbättrad anlockningsströmning från kammartrappan, kortare 50 m3 /s spill, samt svårare för laxarna att simma upp mot utskovet med det nya utskovsgolvet. Det går inte att avgöra vilken av dessa faktorer som varit mest bidragande, men experimentet med anlockningsströmningen visade att laxarna anlockades bättre när anlockningsströmmen var som högst. Uppehållstiden räknat från första registrering på antennpar 1 i kammartrappan till passage av fisktrappan var ca 10.5 timmar vilket var ca 1 timme längre än under 2013. e. Hur påverkas uppvandringstiden i kammartrappan? Passagetiden genom hela fisktrappan var ca 8 timmar (median), vilket var 0.5 timmar snabbare än under 2013. De laxar som påbörjar uppvandringen i trappan sent under dagen hinner inte passera innan mörkrets inbrott och ”övernattning” i fisktrappan bidrar till att den beräknade passagetiden blir längre än för de som vandrar upp under dagtid.2. Går det att få en mer detaljerad bild av vandringsproblemen i Baggböle som kan vara till hjälp för att fatta beslut om eventuella åtgärder i området? Registreringarna på undervattensantennen i poolen uppströms den nedre forsen på södra sidan tyder på att merparten av laxarna passerar nära det området i forsen. När laxarna väl lyckats ta sig upp i forsen tycks det vara få som faller tillbaks nedströms till poolen. Däremot är det oklart hur stor andel av laxarna som försöker ta sig upp i den norra delen av den nedre forsen. Det faktum att merparten av laxarna passerar forsen på 23 m3 /s antyder att ”avvattning” av forsen (till ett omlöp) vid 50 m3 /s spill förväntas ge snabbare uppvandring från området. Laxarna tycks tillbringa relativt kort tid för passage av den övre forsen.3. Vilken betydelse har nytt utskovsgolv på laxens vandring till och genom fisktrappan? De enda konkreta bevis för att det nya utskovsgolvet hindrade laxarna från att simma upp mot utskovet när det spilldes från B-luckan var observationer av stora mängder lax som positionerade sig i bakvattnet strax uppströms ingången till diffusorn. Den något snabbare uppvandringen från ankomst till området till uppvandring i fisktrappan liksom den något snabbare uppvandringen i själva fisktrappan kan tyda på en positiv effekt av det nya utskovsgolvet. Uppvandringstiderna mellan olika grupper var dock inte helt samstämmig vilket försvårar tolkningarna.4. Går det att förbättra anlockningen av fisk från diffusorn till kammartrappan genom att ändra anlockningsströmmen? Experimentet med olika anlockningsströmningar från kammartrappan till diffusorn antyder att anlockningen av lax förbättras med högre strömhastighet. Däremot tycks försöken med att skapa vorticitet för att anlocka fisken snarare ge försämrad anlockning, troligen på grund 5 av att halvcylindern som användes för att skapa vorticiteten var ett hinder för fisken när den skulle ta sig vidare upp i kammartrappan