Optically Stimulated Luminescence (OSL) dating of aeolian sediments of Skåne, south Sweden

Inglés. Wind is an important agent of transportation of sediments and to change the landscape. Aeolian sediments can be inferred as a proxy for past climate. In Sweden aeolian sediments are not widespread and there are not so many studies on chronological and paleoenvironmental aspects. It is believed that aeolian sediments were deposited right after deglaciation and reactivated during recent times as a result of human impact and climatic deterioration. For this study, cover sand in Blentarp, south Sweden was selected. Twelve samples for OSL measurement, two samples for 14C and ten samples for grain size analysis were collected. The main aim of this study was to determine the timing of aeolian sand deposition and to relate it with past climate and environment. A widely accepted chronological technique for aeolian sediment, Optically Stimulated Luminescence (OSL) dating technique was applied to measure the age of the sand deposit. The result from this investigation suggested that there were five episodes of aeolian sedimentation. The oldest event recorded during this study was after deglaciation at ca.15 200 a. The second episode was at ca. 14 500 to 13 000 a and the last date obtained in this event is at the beginning of the Younger Dryas. The third episode of deposition was at ca. 1900 - 1700 a at the time of the Roman warm period. Fourth episode was at ca. 400 - 300 a and the fifth or latest episode was at ca. 200 - 160 a at the time of the Little ice age. The first episode was deposited right after deglaciation and the remaining four episodes were deposited probably due to climatic impact such as strong storminess or by human activities.

Sueco. Sammanfattning: Vind är en viktig process för sedimenttransport och för landskapförändring, och eoliska sediment (flygsand) kan användas för att rekonstruera forntida klimat. I Sverige är utbredningen av flygsand inte så stor och det finns inte många studier med kronologi- eller paleomiljöperspektiv. Det finns en uppfattning om att flygsanden avsattes direkt efter inlandsisens avsmältning och att den reaktiverades i historisk tid som ett resultat av mänsklig påverkan och klimatförsämring. I den här studien har ett flygsandfält i Blentarp, södra Sverige undersökts. Tolv prover för OSL-datering, två prover för C14-datering och tio prover för kornstorleksanalys har tagits från området för rekonstruktion av flygsandfältets bildningshistoria. Studiens huvudsyfte är att bestämma tidpunkten för flygsandavsättning och att relatera den till forntida klimat och miljö. Optiskt stimulerad luminiscens (OSL), en allmänt erkänd dateringsmetod för flygsand, användes för att bestämma åldern. Resultaten visar att det förekommit fem episoder av flygsandavsättning. Den äldsta händelsen var efter isavsmältningen vid ca 15 200 år sedan. Den andra episoden var för mellan ca 14 500 och 13 000 år sedan, och den yngsta dateringen motsvarar början av kallfasen Yngre Dryas. Den tredje episoden var för ca 1900 - 1700 år sedan, vid romartidens klimatoptimum. Den fjärde episoden var ca 400 - 300 år sedan, och den femte och sista för ca 200 - 160 år sedan, vid den s.k. Lilla istiden. Den första episoden skedde direkt efter isavsmältningen och de återstående fyra orsakades troligen av mänsklig aktivitet eller klimatpåverkan som t.ex. ökad stormighet.