The Role of Urban Living Labs in Fostering Sustainable Cities - Insights from Sweden

Inglés. Cities face growing pressures from increasing populations, giving rise to environmental and social problems. The transition towards more sustainable urban areas has thus become an urgent matter, demanding innovative solutions and means to test and deploy them. Urban Living Labs (ULLs) have emerged as a new approach to experimentation in real-life city settings. This thesis seeks to examine how ULLs can contribute to sustainability transitions by examining their goals, visions, operations, and evaluation. The contribution of ULL to sustainability transitions is assessed via mapping ULLs in Sweden and analysing four in-depth ULL case studies (i.e. UbiGo, Hållbarheten, Shape Your World, and Fabriken) through the lens of Transition Management. This study finds that the goals and visions of ULLs vary greatly, and that their contributions to sustainability can be either direct or indirect, both playing an important role in transitions. Furthermore, the ways in which the ULL evaluation is performed as well as what aspects are evaluated differs between the ULLs. A higher number of actors involved in ULLs can catalyse sustainability transitions due to a broader spread of knowledge reaching further into several domains of society. In addition, this study reflects on the importance of user involvement and their ability to impact ULL operations, how ULLs fit into the Transition Management Cycle,and how requirements set by funding bodies might affect the learning produced in ULLs.

Sueco. Hållbarhetslabb – ett konkret sätt att skapa hållbara städer Städer står inför många utmaningar. Redan idag koncentrerar städer utsläppsintensiva aktiviteter såsom transporter, boende och konsumtion och lider också av negativa effekter av utsläppen i form av ett förändrat klimat med bland annat värmeböljor eller översvämningar. Sociala problem som till exempel segregation är inte heller ovanligt i städer. Utmaningarna väntas bli större i takt med att fler människor runt om i världen flyttar till städer vilket sätter ännu större tyck på de försörjningssystem som finns. För att kunna möta dess utmaningar behöver nya lösningar för att minska utsläpp och skapa hållbarhet utvecklas och implementeras i städer. En metod för att utveckla och testa sådana lösningar är så kallade Urban living labs (ULLs). Städer är perfekta testplatser för nya hållbarhetslösningar eftersom lösningar som ska implementeras i städer kan anpassas till de förutsättningar som är speciella för städer om de testas där. Det är essensen av ULLs – i ULLs testas lösningar i riktig stadsmiljö med riktiga samhällsaktörer involverade för att kunna anpassa det som testas till de faktiska förutsättningarna i stadsmiljö. Vanliga personer som bor i städerna är också relativt involverade i labben och ger feedback eller är direkt involverade i utvecklingen av lösningen som testas. Frågan är dock på vilket sätt ULLs bidrar till mer hållbara städer? Potential finns i och med att labben riktar in sig direkt på problem som förekommer i städer och anpassar lösningarna efter förutsättningarna. Intresset och investeringar i ULLs har på senare tid också ökat men hur ULLs bidrar till hållbarhet är ännu oklart. I den här studien undersöks just hur ULLs kan bidra till en utveckling mot mer hållbara städer. Svenska ULLs kartlades och fyra studerades sedan djupare för att förstå deras bidrag till hållbarhet. De fyra labben som undersöktes var UbiGo, ett labb som testade en mobilapplikation som skulle underlätta resande inom städer med andra färdmedel än den egna bilen, Hållbarheten, ett testhus där lösningar för ett framtida energisnålt och hållbart boende undersöks, Formge din värld, ett labb som testade metoder för att involvera invånare i stadsplaneringen samtidigt som projektet bidrog till att invånarna lärde sig mer om hållbarhet genom ett stadsodlingsprojekt, och Fabriken, ett labb i form av en öppen verkstad där fokus låg på DIY och återskapande. Labbens mål och visioner, hur labbaktiviteterna bidrog till att målen uppfylldes, samt hur labben utvärderades undersöktes i studien. Studien visar ULLs bidrar till hållbarhet på många olika sätt - vissa på ett direkt och tydlig sätt och andra mer indirekt. En del ULLs fokuserar på att hitta direkta och ofta tekniska lösningar för att minska utsläppen i städer (t.ex. UbiGo och Hållbarheten) medan andra fokusera på styrning av städer och att hitta nya metoder för att involvera invånarna i stadsplaneringsprocesser (t.ex. Formge din värld) vilket på sikt skulle kunna bidra till hållbarhet. Vissa labb har inte tydliga mål om att bidra till hållbarhet men kan ändå påverka beteende och inspirera till hållbara livsstilar som förbrukar mindre resurser och på så sätt skapar hållbarhet på ett mer indirekt sätt (t.ex. Fabriken). Det är vanligt att många samhällsaktörer är involverade i ULLs vilket ses som en fördel eftersom flera aktörer från olika delar av samhället då tar del av lärdomarna från labben och kan använda dessa i annat arbete. En nackdel är dock att ULLs i många fall är tidsbegränsade projekt. Det innebär att labben kan ha svårt att etablera sig och blir ett permanent inslag i städer vilket kan minska genomslagskraften hos de lösningar som testas i labben. Vanligtvis är det universitet eller andra forskningsinstitut som leder utvärderingarna av labben och vilka aspekter av labben som studeras varierar stort från fall till fall. Finansiärer av labben ställer vissa krav på vilka aspekter av labben de vill ska utvärderas och att undersöka dessa krav närmare hade kunna ge en bättre bild av hur de påverkar vilka lärdomar labben bidrar med.