Förekomsten av mundelsskador hos Fjädermygglarver i Skellefteälven

Английский. Larvae from the non-biting midge family Chironomidae have previously been demonstrated to be sensitive to environmental pollution in aquatic environments. Exposure to different contaminants has resulted in an increasing occurrence of deformities of the mouthparts in the larvae. Common pollutions which induce mouthpart deformitys are metals (such as Pb, Zn, Cd, Cu, Hg, Cr, Ni), pesticides and some oils. The objective of this study was to examine the rate of mouthparts deformity among Chironomidae larvaes collected in the Swedish river Skellefteälven. The larvaes in this study where collected with a Ekman dredge at 12 different locations along the river. Five of these locations were included in this project. To investigate the environmental effects of possible local environmental pollutions from the city Skellefteå, most of the sampling sites where situated through the center of the city. One sample was collected upstream in a tributary to Skellefteälven. The collected larvae subfamilies were identified and the mouthparts photographed and analysed. All of the analysed locations showed an increased frequency of mouthpart deformities compared to the reference site. The frequency of the mouthpart deformities ranged between 9-30 % which could indicate that the larvae have been exposed to some kind of environmental pollution.

Шведский. Mundelsskadefrekvensen hos Fjädermygglarver har i tidigare studier används som bioindikator på sjöars eller vattendrags exponering för miljögifter. På uppdrag av Skellefteå kommun utfördes sommaren 2014 en undersökning av frekvensen mundelsskador hos Fjädermygglarver i Skellefteälven. Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur exponerade Fjädermygglarver i dagsläget är för miljögifter i Skellefteälven. Fjädermygglarverna samlades in med Ekmanhämtare på tolv olika lokaler längst älven. Sedimentproverna från fem av dessa provlokaler sorterades efter fjädermygglarver under lupp och mikroskop. Varje Fjädermygglarv artbestämdes och fotograferades innan mundelsskadeanalys. Resultatet från mundelsskadeanalysen tyder på att alla provlokalerna utom referensprovet kan vara utsatt för någon form av miljöförorening. Referensprovet togs i en del av älven som, av vad som är känt, påverkats lite/försumbart av miljögifter och tungmetaller sedan tidigare. Mundelsskadefrekvensen varierade i denna undersökning mellan mellan 9 och 30 % på de fyra påverkade provlokalerna. Andra separata studier tyder på att Fjädermygglarver i helt opåverkade vattenmiljöer endast uppvisar en mundelsskadefrekvens mellan 0-0,8 %. Den höga mundelsskadefrekvensen kan därmed vara ett tecken på att Fjädermygglarverna har exponerats för miljögifter eller tungmetaller. Delar av resultaten kan dock vara en aning osäkra eftersom endast ett fåtal Fjädermygglarver fångats in på tre av de fem provlokalerna. Fler och mer riktade undersökningar skulle behövas för att klargöra ifall förorening av bottensedimenten faktiskt sker samt vilken omfattning det då skulle kunna handla om.