Storskarv i Sverige

Efter att tidigare varit utrotad har storskarv (Phalacrocorax carbo) häckat i Sverige sedan mitten av 1900-talet. De flesta storskarvar anländer till Sverige på våren inför häckningssäsongen. Kolonier med häckande storskarvar finns i samtliga län längs kusten men med stora skillnader i antalet häckande par mellan olika geografiska områden. Efter avslutad häckning sprider skarvarna ut sig och flyttar till andra områden. Under hösten lämnar de flesta storskarvarna landet och spenderar en stor del av vinterhalvåret i Europa. Antalet storskarvar som stannar kvar och övervintrar i Sverige varierar mellan år, beroende på hur kallt det är. Hur många storskarvar det finns i olika geografiska områden i Sverige varierar alltså stort, både under året och mellan år.Rikstäckande inventeringar av storskarv under häckningssäsongen genomfördes senast 2023 och antalet häckande storskarvar hade ökat sedan den tidigare riksinventeringen 2012, främst i södra delen av landet. Övervintrande storskarvar räknas tillsammans med andra sjöfåglar i januari varje år och inventeringsresultaten visar att antalet storskarvar ökade i de flesta områden under 1970-, 1980- och 1990-talet, framför allt i södra Sverige. Sedan år 2000 är bilden mer otydlig och variationen mellan år är stor.Storskarvar äter främst fisk och antas vara generalister och opportunister vilket innebär att de anpassar sig till nya förhållanden och födoresurser. Det är därför problematiskt att basera slutsatser om skarvars födoval (diet, d.v.s. de fiskar som skarvarna äter) på underlag som är begränsade i tid och rum. I detta uppdrag har vi därför fokuserat på att analysera tidsserier i födoval som i framtiden kan jämföras med motsvarande tidsserier från provfisken.Förändringar i storskarvens födoval över en period på cirka tio år har studerats i 8-fjordarområdet på västkusten och i Karlskrona skärgård på ostkusten. Utöver dessa två områden har vi även analyserat prover från Öresund för åren 2023 och 2024. Resultaten visar att art- och storlekssammansättningen av storskarvens födoval skiljer sig mellan områden, mellan år och mellan säsonger. Resultat om skarvars födoval kan påverkas av vilken typ av dietprover som samlas in och vilken dietanalysmetod som används.I 8-fjordarområdet dominerar fiskar tillhörande bytesgrupperna flundrefiskar, torskfiskar och smörbultsfiskar födovalet både i antal och vikt, men den relativa andelen varierar stort mellan år. Arter från samma bytesgrupper dominerar också födovalet i Öresund där torskfiskar utgör huvuddelen av födan viktmässigt. Bytesgruppen torskfiskar består till största delen av arten torsk, men artsammansättningen i gruppen skiljer sig åt betydligt mellan undersökningsområdena. I Karlskrona domineras födovalet av spigg till antal och viktmässigt har det i området skett en förskjutning från en mer varierad sammansättning av födan till en dominerad av abborre. Förutsatt att tillgängliga provfiskedata kan ge en representativ bild av fisksamhällets art- och storlekssammansättning i området kan mer detaljerade analyser av skarvdiet- och provfiskedata förhoppningsvis öka förståelsen för hur storskarvars födoval i de tre områdena varierar i relation till bytesförekomst.Toppskarven (Gulosus aristotelis) ökar snabbt i antal och utbredning längs västkusten i Sverige och dess utbredning i både tid och rum ser ut att överlappa allt mer med storskarvens utbredning. Kunskapsläget om de olika arternas relativa förekomst i olika områden under olika tidsperioder, samt vilka likheter och skillnader de uppvisar i sin ekologi, till exempel häckningsplatser, födoval, födosöksområden, rörelsemönster och beteende samt migrationer och övervintringsområden är dock Sammanfattning mycket begränsat. Med rådande kunskapsbrist finns det en risk att förvaltningsåtgärder riktade mot storskarv också påverkar toppskarv.Trots den korta tiden som erbjöds kan de resultat som tagits fram inom uppdraget ge en fingervisning om var, när och hur fortsatt forskning och övervakning bör bedrivas och utvecklas för ökad förståelse om skarvars predation och för att ta fram adekvat underlag till förvaltningsrelaterade frågor.